DELA

Stora skillnader i kommunal snöplogning

Man kan få sköta plogningen helt själv, betala en engångssumma, betala per meter väg eller per utförd plogning.
Både avgifter och snöplogningssystem varierar kraftigt mellan kommunerna.
Av Ålands 15 landsorts- och skärgårdskommuner är det bara två som har gemensam plogning, nämligen Lemland och Lumparland.
I Brändö, Finström, Föglö, Jomala, Kökar, Lemland och Lumparland utgår man från meter väg som skall plogas.
I Brändö och Kökar betalar man en fast anmälningsavgift och utöver det per utförd plogning. Avgiften varierar beroende på hur lång sträckan är och uppbärs bara för 10 eller 20 plogningar.
I Finström betalar man en grundavgift för sina metrar och dessutom 10 procent av den avgiften vid varje utförd plogning. Föglö, Jomala, Lemland och Lumparland har avgifter som bara är knutna till plogningssträckans längd.

Fasta avgifter
I Eckerö ordnar kommunen snöplogning för äldre eller för personer som har rätt till sociala tjänster som till exempel hemvård eller färdtjänst. I Hammarland får pensionärer och de som har en längre sträcka än 140 meter plogningen gratis, övriga kommuninvånare får själva se till att snön kommer bort.
Resten, det vill säga Kumlinge, Saltvik, Sottunga, Sund och Vårdö, har alla samtliga fasta avgifter och bryr sig inte om infarten eller vägen är 20, 200 eller 2.000 meter lång.
Priserna varierar också rejält och utöver det förekommer specialregler som till exempel olika taxor beroende på när på året plogningen beställs och rabatterade priser för olika befolkningsgrupper.
Allt detta, plus det faktum att vissa kommuner presenterar sina avgifter med moms och andra utan, gör det mer eller mindre omöjligt att göra en heltäckande jämförelse av samtliga priser. Men av de fem kommuner som har fasta avgifter är Kumlinge med sina 100 euro klart billigast medan ingen har högre taxa än Saltviks maximibelopp på 250 euro.

Titte Törnroth-Sarkkinen