DELA

Stödförslag sågas av jordbruksbranschen

Totalsumman för LBU-programmets stödprogram behöver vara minst lika stor som i det nuvarande konstateras i remissvaren som lämnats in av branschfolk.
Ge över alla stödärenden till riket är ett förslag som en grupp jordbrukare lägger fram.
Nya Åland har tidigare redogjort för remissvaren från Ekologiska odlare på Åland, Odlarringen och ÅCA. Men många fler svar har lämnats in. De flesta remissvaren säger samma sak. Totalsumman för LBU-programmet 2015–2020 behöver vara minst lika stor som i dagsläget, helst lite större.
En grupp jordbrukare föreslår att Åland ska ge över behörigheten för stödärenden till riket. Orsaken är att man tappat tron på landskapsregeringen som förvaltare av den åländska jordbrukspolitiken.
– Det är också för mycket begärt att vårt lilla samhälle ska klara av att hantera så stora frågor som LBU med de knappa resurser som finns till förfogande, skriver jordbrukarna.

Mer konventionellt
I det nuvarande programmet finns stora ekonomiska fördelar i stöden för konventionell odling jämfört med ekologisk odling konstaterar ett jordbrukarpar i Lemland.
Exempelvis ger konventionell odling av ettårig trädgårdsväxt basstöd på 191 euro, stöd för preciserad kvävegödsling 182 euro, stöd för organisk gödsling 92 euro, stöd för användning av täckmaterial 300 euro, vilket totalt blir 765 euro per hektar. För ekologisk odling av ettårig trädgårdsväxt får man 600 euro per hektar.
– Är målet att den ekologiska vallodlingen ska upphöra, och odlarna gå över till konventionell odling för att producera maximalt på sin åkerareal med ökad miljöbelastning som följd? frågar paret.
Jordbrukare i Saltvik vill ha in stöd för miljöfrämjande åtgärder även i stöden för ekologisk odling. En jordbrukare i skärgården påpekar att skillnaden mellan arbetsnivåerna mellan växtodlingsgårdar och djurgårdar inte har beaktats på rätt sätt.
– Skillnaden mellan arbetade timmar på de olika gårdarna är väldigt stor, då djurhållningen kräver insatser alla dagar och gårdarnas maskin- och byggnadsbestånd är helt annorlunda.

Varumärket Åland
Både styrelsen för Skördefestens vänner och referensgruppen för Ny nordisk mat är oroade över varumärket Åland. De ser småskaligt jordbruk som en del av Ålandsbilden och LBU-programmets styrning mot stora enheter hotar den.
Ålands jordbruksklubb oroar sig för de åländska förädlingsföretagen Ålands trädgårdshalls, Chips och Dahlmans framtida tillgång på råvaror.
– Det finns nu stor risk för minskade volymer, skriver man.
Läs mer i papperstidningen!

Nina Smeds