Språkkrav ger diskussion om eget kyrkstift
Uppmärksamheten kring kyrkans språkkrav ger garanterat ny fart åt diskussionen om Åland som ett eget stift.
Det säger landshövding Peter Lindbäck. Han har som kyrkofullmäktigebas i Saltviks församling varit involverad i initiativet att slopa kravet på nöjaktig förmåga att förstå det andra inhemska språket för bland annat kyrkoherdar.
Det initiativ om att slopa språkkravet för kyrkoherdar och andra tjänster inom församlingen som kräver högskoleexamen, som nyligen diskuterats men förkastats av Borgå stiftsfullmäktige, kom ursprungligen från Saltviks församling.
Språkkravet, som säger att det förutom utmärkta kunskaper i församlingens huvudspråk också krävs nöjaktig förmåga att förstå det andra inhemska språket har gällt sedan den 1 augusti 2006. Tidigare hette det att kyrkoherden och andra höga befattningshavare skulle behärska församlingens språk fullständigt – det andra inhemska språket nämndes inte – och enligt kyrkolagen är församlingarna på Åland enspråkigt svenska.
Följden av den nya skrivningen i kyrkoordningen är därmed en skärpning av språkkravet inom församlingarna även på Åland.
Bedömningen av vad som är ”nöjaktiga förmåga” följer statrådets förordning om kunskaper i finska och svenska. Man kan delta i ett språkprov för att få sin kunskapsnivå bedömd med vitsordet utmärkt, god eller nöjaktig. ”Nöjaktig förmåga” kan även fastställas på annat sätt, till exempel om den sökande har avlagt vitsordet approbatur i språket i fråga i studentexamen.
En förolämpning
Ingemar Johansson är kyrkoherde i församlingen och tillika ordförande i kyrkorådet och den som bereder ärenden. Han säger att man lagt ner mycket arbete på initiativet inom de olika församlingsorganen och personligen tycker han att initiativet är bra.
– Jag anser personligen att språkkravet är en förolämpning mot Åland som enligt lag är enspråkigt svenskt och jag tycker inte att det är rätt att man på Åland ska behöva ha dispens från språkkravet för att få en tjänst här. Det här är ett principiellt problem, säger han.
Johansson hänvisar vidare till landshövding Peter Lindbäck som är kyrkofullmäktiges ordförande i Saltvik. Han har suttit i en arbetsgrupp som berett ärendet.
Lindbäck säger att man reagerade i Saltvik när man varseblev att språkkraven skärpts för kyrkoherdetjänster och andra församlingstjänster som kräver högskoleexamen. Församlingen bjöd då in representanter för samtliga församlingar på Åland till ett möte den 15 maj.
– Vi ville få till stånd en diskussion om språkkravet och samordna en eventuell strategi för Ålands del, säger Lindbäck som inte själv anser att kravet på ”nöjaktig förmåga i det andra inhemska språket” ska gälla vid åländska församlingar.
Rörande eniga
Mötet blev inte så välbesökt – Lindbäck räknar upp knappt tio personer – men de som kom var ”rörande eniga om” att driva frågan vidare.
Att de åländska representanterna agerade på ett annat sätt när frågan väl kom till stiftsfullmäktige förvånar honom. Kyrkoherden Juanita Fagerholm-Urch röstade mot medan lekmannarepresentanten Bror Gammals lade ner sin röst.
– Så länge jag var med uppfattade jag att det fanns en total enighet från Ålands sida mot språkkravet, säger han.
Det sägs i kyrkoordningen att dispens från språkkravet kan beviljas men det är enligt Lindbäck ”att ge med den ena handen och att ta med den andra”.
– Det känns inkonsekvent att införa ett krav som man sedan kan söka dispens från.
Peter Lindbäck tror att den här frågan blåser nytt liv i diskussionen om Åland som ett eget stift.
– Hur ska vi se på den åländska kyrkan – som en del av det finländska systemet eller som ett mer självständigt system? Ska man snegla på det världsliga och se hur man löst språkfrågorna där eller ska man betrakta kyrkan som en helt frikopplad värld där man följer egna modeller?
Kan köpas in
Saltviks kyrkoherde Ingemar Johansson, som inte kan finska, har ingenting emot kyrkliga förrättningar på ett annat språk än svenska – men det är en annan sak än att ställa krav på kunskaper i finska för att få en tjänst.
– Man kan köpa in tjänster på finska eller något annat språk om så behövs, säger han.
