Skilda journalsystem kan leda till felmedicinering
Att ÅHS och flera institutioner för äldreboende har två olika journalsystem ökar risken för att patienter felmedicineras. Det säger läkaren Michael von Beetzen.
Inom ÅHS diskuteras journalrutinerna som bäst.
Eftersom Ålands hälso- och sjukvård och institutionerna De gamlas hem, Sunnanberg samt Trobergshemmet inte har samma journalsystem får patienter som skickas till sjukhuset ta med sig sina läkemedelslistor. Trots det händer det att listorna inte förs in i ÅHS datasystem och patienterna felmedicineras.
Det säger Michael von Beetzen, läkare vid ÅHS minnesmottagning på Gullåsen och De gamlas hem i Jomala.
– Vår uppfattning är att det är tämligen ofta som medicinlistorna inte beaktas vid sjukhuset. Läkarna där kanske utgår från att den medicinlista som finns i deras system är den rätta, vilket leder till felbehandlingar.
Problemet, enligt von Beetzen, är att ÅHS sorterar under landskapet medan institutionerna räknas som socialvård och därmed faller under kommunerna.
– Eftersom det är olika huvudmän får till exempel sköterskorna vid De gamlas hem inte tillgång till patientuppgifter i ÅHS system.
Helig ko
De gamlas hem har förvisso en dator som är ansluten till ÅHS men det är bara Michael von Beetzen som får gå in i systemet.
– Sekretessen och tystnadsplikten har blivit en helig ko.
Hur skulle du vilja att det fungerade?
– Jag skulle vilja att De gamlas hems sjuksköterskor ska kunna gå in i systemet och titta på provsvar, röntgensvar och medicinlistor.
Den åländska lagstiftningen hänger inte med säger Michael von Beetzen. Han har påtalat problemet på ”alla upptänkliga nivåer”.
– Det är absurt att man har två journalsystem för en befolkning på 27.000 invånare. Det gagnar inte patientsäkerheten.
Aktuell fråga
ÅHS förvaltningschef Peter Rask säger att medicinlistorna är ett generellt problem.
– Det kan hända att alla ändringar inte förs in på medicinlistorna i vårt system. Det fungerar bättre på vissa avdelningar och sämre på andra.
Frågan diskuterades på ett möte på onsdag eftermiddag.
– Vi jobbar på att få vårt elektroniska system inklusive medicinlistorna att fungera.
Frågan om att öppna upp systemet så att fler får tillgång och behörighet är något som berör patientens integritet, säger Peter Rask.
– Även inom ÅHS finns det ju murar, till exempel när det gäller psykvården och kvinnokliniken.
Vikarierande chefsläkare Niklas Preger säger att de medhavda medicinlistorna kontrolleras men att det skulle underlätta om man hade tillgång till samma information både på sjukhuset och institutionerna.
Kan ändras
ÅHS-lagen ses över som bäst, säger socialminister Katrin Sjögren (Lib).
– En av punkterna rör E-recept och E-journaler.
Liksom Michael von Beetzen påpekar hon att den åländska socialvården samt hälso- och sjukvården har två olika huvudmän, till skillnad från riket där det bara är en.
Just nu har landskapsregeringen ett projekt på gång där man försöker ”få ihop” hemsjukvården och hemvården. Också där har frågor som rör journalföring och vem som ska ha tillgång till journalerna aktualiserats.
– Vi försöker bygga bort hindren för att få det att fungera så smidigt som möjligt.
Skulle det vara möjligt med ett journalsystem på Åland?
– Det borde inte vara så svårt att få ett enhetligt system. Vi ska titta på det där.
För det kan det dock komma att krävas lagändringar.
Katrin Sjögren, som har jobbat som akutsköterska, säger också att hennes erfarenhet är att medicineringen kollas upp noggrannt när det kommer in en patient till sjukhuset från institutionerna.
– Något av det första man gör är att kontrollera den medhavda medicinlistan. Det sitter i ryggmärgen.
