DELA
© Nya Åland

Säljis firar 50 som företagare

För etablissemanget har Erik ”Säljis” Ahlström varit en nagel i ögat ända sedan han startade sitt Sälj & Köp för snart 50 år sedan.
– Men kunderna har nog tyckt om mig, säger han.
Vid 73 års ålder har han inga planer på att lägga av.
– Det är snarare så att jag har fått en nytändning. Jag hade en flicka som jobbade för mig här för en månad sedan och hon gjorde så fint här i butiken. Jag har till och med börjat diska kaffekopparna, det har jag inte gjort på 50 år, skojar han.
Man kan säga att Säljis nu är tillbaka där han började sin affärsbana. I en liten butik på Norragatan där han saluför allt mellan himmel och jord. Mest gammalt porslin och glas och en del antikviteter, men också en del som man kan kalla krimskrams.

Hylla rasade
Hyllorna bågnar. Till och med bokstavligt talat, för i torsdags rasade en nybyggd hylla utanför butiken.
– Dit for flera veckors förtjänst.
Han åker runt och köper in gammalt.
– Jag har en del lösa förbindelser.

Feta i England
Och det var så det började. 1957 gick stuerten Erik Ahlström i land och tog över matserveringen uppe på Norragatan 20, i en numera riven träkåk. Den låg mitt emot gamla hälsocentralen, i vilken Nya apoteket bland andra är inrymt idag.
Men efter bara ett år satte hälsan stopp och han måste fundera ut något annat att livnära sig på.
– Jag hade sett antikhandlarna i England, de såg feta och välnärda ut, så det inspirerade mig att börja åka runt som en gårdfarihandlare med min folkvagnsbuss och köpa upp gamla saker som jag sedan sålde i butiken i stan. Jag tog saker till försäljning på provision också.

Serietidningar
Sälj & Köp slog upp portarna i Petter Lundqvists trähus längre österut på Norragatan. Det låg där hotell Pommern ligger i dag, i hörnet Ålandsvägen-Norragatan.
Nyans reporter kommer mycket väl i håg virrvarret av prylar inne i träkåken, lukten av damm och gammalt och alla mer eller mindre vältummade exemplar av Kalle Anka, Fantomen och Wahlströms ungdomsböcker, som man kunde köpa för en billig penning.
Och när man läst dem kunde man gå tillbaka och sälja dem och få en slant till nya inköp. Man fick förstås mindre för dem när man sålde, än vad de kostade att köpa. Det var ju hela affärsidén.

Expanderade
Och så blev Erik Ahlström Sälj & Köp med hela Åland. Affärerna expanderade, det blev frysar och kylskåp, möbler, nytt glas och porslin, indiska kläder och fler butiker öppnade och flyttade till nya platser.
Säljis tog till och med över lanthandeln i Finström Stålsby, men den var ingen bra affär.
– Det var en bonde som kom in och köpte korvskivor för han skulle få främmande på kvällen. Men dagen efter kom han tillbaka med korvskivorna, för främmandet hade aldrig dykt upp.

Bar möbler
Inte heller blev konstgalleriet han öppnade på Torggatan i mitten av 80-talet någon lysande affär, bättre gick det med möblerna.
– När Algot Johansson byggde hyreshus blev dom alla färdiga nästan samtidigt, vi bar möbler dagar och nätter. Jag har slitit ut bra många chaufförer.
Som mest hade Säljis 15 anställda, men hela ruljansen blev också för mycket för honom. Hälsan satte stopp och ”koncernen” gick omkull.

Satsade på Öriket
– Då koncentrerade jag mig på min tidning, Öriket, och höll på med den i 26 år, ända tills en journalist på radion anklagade tidningen för att vara rasistisk och ringde runt till mina annonsörer. De slutade annonera och då kunde jag inte fortsätta med tidningen.
Den historien tar fortfarande känslomässigt på, märker man. Säljis får lugna ner andningen några sekunder.
Tidningen hade han hållit på med långt innan butikerna gick omkull.
– Det började med en A4 med annonser som jag skickade ut, sedan skrev jag lite på den och så fyllde jag baksidan med och blev det något blad till och så var det plötsligt en tidning.

Nagel i ögat
Folk fick också skicka in sina alster, saker som knappast alla gånger platsat i en vanlig dagstidning. Ibland skrevs det saker som inte höll sig till de etiska reglerna, och en gång blev Säljis som ansvarig utgivare fälld i tingsrätten för ”vållande av missbruk av tryckfriheten”.
Öriket var förstås en nagel i ögat för mediaetablissemanget. Och när han började med Sälj & Köp, var inte de etablerade köpmännen glada.
– De tyckte jag sålde för billigt. Men numera anses det ju hedervärt att sälja till låga priser.

MattAhl
Han väcker fortfarande rabalder med sina oortodoxa metoder, som till exempel att kopiera klädjätten KappAhls logotype och döpa om sin butik till MattAhl. ”Ahl” som i Ahlström då.
– De var hit och tittade och uppmanade mig att ta ner skylten, det blev ju bra PR för mig. Nu har jag inte hört av dem på flera år.
Planer på att återuppta utgivningen av Öriket har han inte.
– Men inte är det heller omöjligt. Jag har fortfarande lite skrivklåda.
Nu sitter han lugnt i sin butik och har med ålderns rätt ändå trappat ner lite.
– Jag har öppet bara mellan klockan 10 och 16 och på lördagar och helger stängt.
Än så länge är etablissemanget inte av med Säljis.

ULF WEMAN

ulf.weman@nyan.ax