DELA
© Nya Åland

Så sjönk champagnevraket

Champagnevraket i Föglö skärgård kan ha gått under på samma sätt som Estonia – på grund av skador i fören.
Det avslöjar teamet som nu arbetar intensivt med att avslöja vrakets hemligheter.
Det här är ett ”Estoniascenario”
Så säger Kim Darmark, arkeolog vid museibyrån, när han presenterar teorier kring hur champagnefartyget förliste.
En möjlighet är att det kantrade på grund av att lasten var ojämnt fördelad. Det finns mycket osorterat virke på ena sidan i lastrummet.
En annan teori är att fören sprack på grund av en bristfällig ombyggnad och att vattnet då forsade in i fartyget. Det är den teorin som får Darmark att jämföra champagnevraket med Estoniakatastrofen 1994, då kryssningsfartyget enligt haverikommissionen sjönk på grund av ett trasigt bogvisir.

Lägger pussel
Vad champagnevraket hette, vem som ägde det och vart det var på väg är fortfarande ett mysterium.
Men nu lägger museipersonalen med sex dykares hjälp ett spännande pussel. Antikvarien Jenni Lucenius kallar det ”en fryst bild av vår historia” som kan ge oss ny kunskap om varuutbyte och konsumtionsvanor i början av 1800-talet.
Träslagen som använts i skeppsbygget kan ge ledtrådar om var det är byggt. Om det är mycket gran ligger det nära till hands att det är byggt i Norden.
Nu görs preliminära analyser. Säkra svar kräver ytterligare forskning och vikarierande landskapsarkivarien Niklas Stenbäck hoppas att det via gamla handelsregister och försäkringsbolags arkiv skall gå att ta reda på vad fartyget hette.
Läs mer i papperstidningen!

Patrik Dahlblom