DELA
© Nya Åland

Rafaels vd: Asfalten luktade tjära

– Jag åkte ut till Eckerö, där asfaltarbetet just hade inletts, och kände att asfalten luktade tjära. Där och då ringde jag landskapet och meddelade att vi slutar använda gammal asfalt i den nya. Det godkändes.
Så beskriver Jesper Blomsterlund, vd på Ab Rafael, läget den ödesdigra veckan i juli 2007 när asfaltarbetarna blev sjuka.
– Under den veckan jobbade vi först med vägen i Långnäs. Redan då började personalen må dåligt. På torsdag flyttade vi över till vägen i Eckerö och jag åkte ut och tittade, kände lukten av tjära i asfalten, misstänkte att den innehöll stenkolstjära och fick stopp på det hela.

Enligt kontraktet
I maj 2006 ingick landskapet och Ab Rafael det kontrakt som vägarbetet baserade sig på. Landskapet körde uppbruten vägasfalt till ett upplag som Ab Rafael enligt kontraktet skulle tillhandahålla och företaget blandade in 20 procent av den gamla asfalten när ny tillverkades – också det enligt kontraktet.
Men trots att företaget genast när man slog larm fick tillåtelse till att sluta blanda in returasfalt så ville trafikavdelnignens tjänstemän inte efteråt tillstå att det fanns stenkolstjära i returmassorna, säger Jesper Blomsterlund.
Han berättar att han vid ett tillfälle i fjol fick se prover som trafikavdelningen själv hade låtit ta av de upplagda asfaltmassorna på Rafaels område.
– Det framgick att det handlade om stenkolstjära. Då började jag dra öronen åt mig och undrade vad det egentligen fanns i asfalten som fanns upplagd på vårt område.

Ett prov under gränsen
14 prover togs. Bara ett av dem – motsvarande mindre än 100 ton av den sammanlagda mängden – innehöll mindre stenkolstjära än gränsvärdet på 70 ppm per kilo. Alla andra prover visade ett för högt värde för att kunna återanvändas som sådant i varm asfalt.
Asfalt med upp till 1.000 ppm får återanvändas, men inte hettas upp eftersom det är då som stenkolstjäran förångas. Massor med över 1.000 ppm får inte återanvändas utan måste föras bort för destruktion eller deponeras i en godkänd anläggning.
Ungefär 5.000 ton av de sammanlagt cirka 17.000 ton som lagts upp på Svinryggen har en halt på över 1.000 ppm. En del massor innehåller så mycket som 1.600 ppm.

”Allvarligt”
I fjol förde landskapet nya asfaltmassor till upplaget
– Vi fick på nytt garantier om att det inte skulle finnas stenkolstjära i materialet. Därför har vi återvänt asfalten, och då upplevde personalen inga bekymmer med hälsan.
Men visst är det allvarligt, säger han.
– Vi återanvände massor som visade sig innehålla annat än vad som sades.
Efter utredningen, som gjordes av en konsult från Sverige på landskapets uppdrag, vet man vad som finns var i högarna.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax