DELA
© Nya Åland

Professor: skenbara aktielån olagliga

Om Ålands ömsesidiga försäkringsbolag lånade ut sina aktier i Ålandsbanken till hyllbolag enbart för att maximera rösträtten på bankens bolagsstämma så var det olagligt.
– Det får inte vara så lätt att kringgå bestämmelserna i bolagsordningen, säger Petri Mäntysaari, professor i handelsrätt vid Hanken i Vasa.
I lördagens Nya Åland ställdes frågan: Är det förenligt med aktiebolagslagens bestämmelser att göra som Ömsen och Redarnas ömsesidiga, ett av Alandiabolagen, gjorde inför Ålandsbankens stämma förra veckan – dela upp ÅAB-aktierna i olika bolag med syftet att kringgå bolagsordningens begränsning av rösträtten på stämman?
Då svarade Janne Seppänen, chef för övervakningsavdelningen vid Helsingforsbörsen, på frågan. Han sa bland annat att den som vill kringgå lagstiftningen alltid måste vara mycket försiktig.
I dag reder professor Petri Mäntysaari ut begreppen. Mäntysaaris kunskap om aktiebolagslagstiftningen är gedigen – han är jurist från Helsingfors universitet, har Master of Law-examen från universitetet i Bristol i England, har doktorerat i ekonomi vid Hanken och innehar nu en professur i handelsrätt vid Hanken i Vasa.
– Aktiebolagslagen är ett mycket intressant rättsområde. Hanken ger en omfattande undervisning i bolagsrätt, Corporate Governance och dylikt. Det är mycket viktigt för de blivande bankirer, revisorer och andra som vi utbildar, säger han som bakgrund.

”Inte så enkelt”
Som Nya Åland berättade i lördags har aktiebolagslagen en paragraf som handlar om det aktuella ämnet (kapitel 25, moment 1, punkt 3): ”Den som uppsåtligen är mellanhand för någon annan i syfte att kringgå vad som i denna lag eller i bolagsordningen föreskrivs om begränsning av rösträtt” kan dömas för aktiebolagsbrott till böter eller fängelse i högst ett år.
Att syftet med Ömsens uppdelning av aktierna på flera hyllbolag inför bankstämman – en uppdelning som upphävdes någon dag efter stämman – var att kringgå rösträttsbegränsningen i bankens bolagsordning är ingen hemlighet. Ömsens vd Göran Lindholm har bland annat i Nya Åland sagt att syftet var just detta, och att man genom att visa hur lätt det är att kringgå rösträttsbegränsningen via aktieuppdelning har argument för att begränsningen borde slopas.
Men så enkelt är det inte, säger Petri Mäntysaari.

Vad är mellanhand?
Frågan är vad lagstiftarna menar med mellanhand, alltså bulvan.
– Det är en tolkningsfråga. I förarbetena till lagen har man inte gett någon definition. Det finns inte heller så mycket rättspraxis för vad som betraktas som mellanhand.
Men, säger han – man kan gott fundera på saken.
– Om det är så att aktieöverlåtelsen har gjorts skenbart så är det ett klart fall. Då är det olagligt. Klarare kan ett fall inte vara.
Det är förvisso tillåtet att låna ut aktier i syfte att maximera avkastningen. Ett försäkringsbolag, eller något annat bolag, kan till exempel låna ut sina aktier så att bolaget får premier.
– Det är också tillåtet att låna aktier för att kunna rösta på en bolagsstämma. Den som har lånat aktier har rösträtt. Aktielån består nämligen av två riktiga köp. Men den som har lånat aktier får inte rösta som mellanhand.

”Alltför lätt”
Att dela upp aktieinnehavet med syftet att maximera rösträtten på en bolagsstämma är inte i enlighet med lagstiftarens vilja, sammanfattar Petri Mäntysaari:
– Det skulle vara ett alltför lätt sätt att kringgå bestämmelserna i bolagsordningen. Det skulle ju vara helt idiotiskt att ha till exempel en rösträttsbegränsning i bolagsordningen om det var så enkelt att kringgå den. Den som köper skalbolag och lånar ut aktier till dem med det syftet gör nog något ganska dumt.
Han tar inte ställning i det aktuella fallet.
– Men om försäkringsbolaget har köpt skalbolag och lånat ut de egna aktierna till dem för att få mera röster på stämman så är det nog enligt mig ett klart fall.

Rösterna användes
Spelar det någon roll om rösterna användes på stämman?
– Ja, en mycket stor roll. Om rösterna inte hade använts så hade inget lagbrott skett. Om rösterna har använts så är det en helt annan sak.
En omröstning företogs på ÅAB-stämman, just om slopande av rösträttsbegränsningen.
Spelar det någon roll vilken sida som vann omröstningen?
– Ja. Det har ingen betydelse för straffbarheten, men det kan ha betydelse när det handlar om att väcka klandertalan. Om någon har röstat med för många röster och beslutet blev ett annat just därför, så har förstås brottet påverkat beslutet.
Klandertalan innebär att en aktieägare kan klandra ett stämmobeslut och den vägen försöka få det upphävt.

Nya WH-bolag
Wiklöf Holding och Konstsamfundet bildade flera nya bolag där de nyinköpta ÅAB-aktierna placerades. Har de gjort något i strid mot lagen?
– Jag antar att de har strukturerat sina holdingbolag så att det inte finns något mellanhandsförfarande. Det är klokt av dem ifall de tagit med ytterligare en eller flera parter för då är det svårare att bevisa att holdingbolagen fungerar bara på Wiklöf Holdings eller Konstsamfundets premisser. Jag antar att de måste ha funderat på den här saken, även om också de kanske varit ute efter att få mera röster än begränsningen tillåter.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax