Presidenten inte helt nöjd med ny åländsk lag
I fredags beslöt president Tarja Halonen att inte lägga in veto mot lagen om att höga åländska tjänstemän inte skall få tjänstledigt för politiska uppdrag. Men hon skrev en anteckning i protokollet som visar att hon inte är helt nöjd.
President Tarja Halonens åsikt kommer inte fram i de beslut från fredagens presidentföredragning som ges ut på statsrådets webbsida. Det är Nya Ålands tidigare chefredaktör Rolf-Lennart Witting, numera korrespondent för Helsing Sanomat, som har grävt fram uppgiften på justitieministeriet.
Han säger att det är väldigt ovanligt att presidenten antecknar synpunkter i protokollet när lagar stadfästs, eller som i det här fallet, när presidenten beslutar att inte lägga in veto.
Den nya lagen är bitvis kontroversiell. Dels innebär den att kanslichefstjänsten avskaffas och ersätts med en politiskt tillsatt tjänst som förvaltningschef.
Syftet med den lagändringen är att bli av med nuvarande kanslichefen Elisabeth Nauclér. Eftersom hon inte har begått några fel i tjänsten så går det inte att säga upp henne.
Samma för alla
Den andra kontroversiella biten är dels att avdelningscheferna framöver skall vara lättare att säga upp, dels att de inte kan få tjänstledigt för politiska uppdrag i lagtinget, landskapsstyrelsen eller riksdagen.
Det här motiveras med att det inte är ändamålsenligt att så höga tjänster sköts av vikarier under en lång följd av år.
Det är här presidenten har en anteckning.
Det står i grundlagen att alla skall ha rätt att ställa upp i val. De tjänstemän som inte kan kombinera tjänsten med ett uppdrag i riksdagen nämns särskilt.
Ålandsdelegationen ansåg att lagtinget här hade överträtt sina befogenheter. Högsta domstolen ansåg med viss tvekan att stadgandet kan godkännas. Så här skriver president Halonen:
”Med beaktande av landskapets Ålands självstyrande ställning och Högsta domstolens utlåtande i ärendet har jag beslutat att inte använda min vetorätt beträffande de nu föredragna landskapslagarna. Jag vill dock samtidigt att det skall antecknas i protokollet att de politiska rättigheterna är tryggade i Finlands grundlag och internationella fördrag som Finland förbundit sig att följa. Jag hoppas att också deras andra skall efterlevas i hela riket.”
Fotnot. I lagtinget röstades lagförslaget i början av juni igenom med siffrorna 19-11. För röstade centern, socialdemokraterna, frisinnad samverkan och Ålands framtid. Emot röstade liberalerna, obundna och framstegsgruppen.
