Övernäs högstadieskola ruttnar
Rektor Bengt Moliis hinner gå i pension innan den nya högstadieskolan – som har varit på tal i decennier – ens börjar byggas.
Under väntetiden ruttnar limträbalkarna som håller taket uppe.
De 244 högstadieeleverna som går i skolan tänker knappast på de vita stålbalkarna och tvärslåarna som omger huset på utsidan längs alla ytterväggar och som har sina motsvarigheter på insidan. Balkarna har funnits så länge att de vid det här laget ser ut att vara en del av den ursprungliga arkitekturen.
Förstärker taket
Så är det inte. Balkarna kom till under två somrar för tio år sedan när risken var uppenbar för att limträbalkarna, som går genom huset, skulle ruttna så pass att taket kunde ramla in. Träbalkarna hade lämnats oskyddade när huset byggdes.
Sedan dess har inga reparationer gjorts på huskroppen. I många år har planeringen av ett nytt skolbygge pågått, och i väntan på det har staden avvaktat med större reparationer.
– Invändigt har huset förstås genomgått renoveringar, även om fönstren är original och också linoleumplattorna på golven. Plattorna har varit förunderligt hållbara, säger rektor Bengt Moliis som jobbat i skolan sedan 1978.
Han har, som många andra, under alla år hört att skolan kom till som ett provisorium när den hastigt byggdes i början av 1970-talet vid övergången till grundskolesystemet.
Nära totalrenovering
Men fortfarande står skolan kvar – om än i ruttnande skick – och den enda större reparationen innan förstärkningsbalkarna restes var att filttaket på det platta taket lades om i början på 1990-talet.
– Före det läckte taket när det regnade. Efter omläggningen har det i alla fall hållit tätt.
Den gången var det nära att skolan hade renoverats, fått brutet tak och en tillbyggnad på mitten.
– Men stan sparade ju mycket pengar, cirka 3 miljoner mark, på att bara lägga om taket i stället.
Ni har inte hittat mögel här nånstans?
– Det har gjorts mögelundersökningar i skolan, men inget har hittats.
Stora hål
Vi tittar på balkändarna runt huset. Enligt rektorn påpekades det redan i byggskedet att rötrisken var uppenbar i och med att balkändarna lämnades oskyddade för väder och vind när huset byggdes.
Det ser inte vackert ut. I en del balkändar finns det stora hål. Färgen flagar överallt eftersom underlaget är murket.
Orkar ni fortfarande hoppas på en ny skola?
– Vi kan inte ge upp hoppet. Från stans sida har man sagt att skolbygget står i tur när Trobergshemmet är färdigt.
Också andra byggen har nämnts efter Trobergshemmet: Ett nytt servicehus för äldre i södra staden, ett nytt Nyängens daghem, Ålandsvägens ombyggnad.
– Nu finns det i alla fall en ritning för hur nya skolan ska byggas och byggbeslutet har fattats i fullmäktige. Det är ett bra och uppskattat förslag till skolhus för samtliga årskurser 1-9 med alla elever under samma tak. Vi kan inte göra något annat än att vänta på att det ska förverkligas.
Som en passionsfrukt
Bengt Moliis går i pension 2011 och får alltså inte ens uppleva byggstarten. Det blir hans efterträdare som får ro i land projektet.
Men han har formulerat sin egen ståndpunkt som han brukar dela med sig av till elevernas föräldrar:
– Jag brukar skoja och säga att skolbyggnaden är som en passionsfrukt – inte så vacker utanpå, men med gott innehåll!
