Opposition avvaktar flitpengsbesked
Oppositionen är försiktig med att kommentera de senaste beskedet om en kraftigt minskad flitpeng.
– Men nog blir det blir svårare och svårare att vända skutan, säger Barbro Sundback (S).
Nya Åland skrev i går att skattegottgörelsen från staten till landskapet, den så kallade flitpengen, enligt finansminister Mats Perämaa (LIB) kan bli så låg som 2-3 miljoner euro 2010. Landskapsregeringen hade räknat med en flitpeng på 17 miljoner euro.
Mats Perämaa kommenterade minskningen med att landskapet kommer att tvingas till åtgärder som ytterligare drar ner kostnaderna. Vilka åtgärder det rör sig om vill han inte uttala sig om i nuläget. Landskapsregeringens strävan är dock att undvika extern upplåning för att täcka underskotten i budgeten.
Måste prioritera
Anders Eriksson (ÅF) säger att han redan under tilläggsbudgetdebatten varnade för att flitpengen kunde bli 4-5 gånger lägre än beräknat.
– Jag upplever att Mats Perämaa inser stundens allvar men att han inte får sina partikamrater med sig. Jag önskar att de börjar se de prioriteringar som måste göras.
Hälsa, skola och omsorg måste ses över ytterligare för att spara in pengar, anser Anders Eriksson. Han nämner särskilt ÅHS. Men sedan måste det också till åtgärder, något Eriksson tycker att trafikministern lyckats bra med.
– Runar Karlsson går igenom hela sin avdelning. Han försöker prioritera.
Undvik lån
Anders Eriksson ställer sig bakom landskapsregeringens linje att extern upplåning ska undvikas.
– Med tanke på det ekonomiska systemet där vi inte har kontroll över intäkterna ska man vara väldigt försiktig med att sätta sig i en lånefälla.
Av den åsikten är också Barbro Sundback. Det finns flera förklaringar till att flitpengen minskar, säger hon.
– Ålänningar har högre andel kapitalinkomst än i riket.
– Perämaa var kvick med att säga att den åländska ekonomin gick sämre 2008 än den finländska.
Avvaktar
Roger Jansson (FS) tror inte att siffrorna är korrekta.
– Det är en likviditetsberäkning som inte håller när det gäller den långsiktiga kalkylen.
Han säger att det sannolikt handlar om en 2-3 miljoners minskning.
– Nivån på flitpengen var ju som mest 35 miljoner per år och det är klart att det inte kommer att hålla. Men 15 miljoner per år kan vara ganska rimligt.
– Det är viktigt att vi får fram korrekta kalkyler.
Nyan har sökt Gun-Mari Lindholm (Ob) för en kommentar.
