Offentliggjort material hemligstämplat
Åbo hovrätt har hemligstämplat alla handlingar i en sexbrottsdom i 60 år framåt från det den anhängiggjordes i Ålands tingsrätt – trots att rättegången i tingsrätten var offentlig och därför också domen.
Så hur hemligstämplar man ett mål som getts offentlighet redan för ett och ett halvt år sedan?
– Jag har aldrig tidigare stött på att hovrätten har hemligstämplat ett ärende som handlagts offentligt i tingsrätten och som dessutom har varit ute i offentligheten en längre tid efter tingsrättsdomen, kommenterar åklagaren Heidi Röblom som övertog ärendet av sin företrädare inför hovrättsförhandlingen.
Tingsrätten ska nu reda ut vad hovrättsdomen innebär ur sekretessynvinkel.
Hemligt i 60 år
Fallet ser i korthet ut så här:
Den 15 oktober 2008 kom ärendet till tingsrätten. Det handlar om sexuella närmanden som inträffat på eller nära torgscenen i Mariehamn i augusti 2008. Målsäganden var två flickor, 12 och 15 år, och ärendet rubricerades som sexuellt utnyttjande av barn. Rättegången var offentlig med undantag av de båda flickornas berättelser. Nya Åland bevakade rättegången.
Den 11 november 2008 kom tingsrättens beslut – åtalet mot den 25-åriga mannen förkastades i brist på bevis. Nya Åland skrev om domen.
Den 3 mars i år kom Åbo hovrätts fällande dom. Mannen dömdes till villkorligt fängelsestraff. Det som hänt under tiden var att mannens vittne vid tingsrättsförhandlingen erkände att han ljugit för att blivit hotad.
Hovrätten valde att hemligstämpla rättegångshandlingarna samt tingsrättens och hovrättens avgöranden i 60 år räknat från att ärendet anhängiggjorts, det vill säga från den 15 oktober 2008. ”Då brottmålet gäller omständigheter av synnerligen känslig natur i målsägandens privatliv” förordnade hovrätten att också flickornas identitet ska hållas hemlig i 60 år räknat från den 15 oktober 2008.
Sverige och Åland
Såväl åklagare som tingsrättsdomare på Åland har under den senaste tiden luckrat upp den tidigare nästintill slentrianmässiga hemligstämplingen av sedlighetsbrott i rättegångar. Motiveringen är att de stängda dörrarna, som i grunden kom till för att skydda brottsoffer, skyddar också förövaren eftersom brottet inte ges offentlighet.
Därför gör Ålands tingsrätt numera en noggrannare prövning av vilka delar av en sådan rättegång som ska vara hemliga – och också vilka handlingar som inte ska ges offentlighet – för att skydda offret men inte förövaren. Samtidigt kan också domsluten och varför domstolen dömt som den gjort analyseras av utomstående, något som inte är möjligt när allt hemligstämplas.
