Nytt ljus på medeltiden
En speciell åländsk kyrkotyp har vuxit fram. Kyrkorna har alla samma form – med undantag för Jomala kyrka, som kan ha varit privatägd.
Detta visar en ny bok som ger ett helhetsgrepp på åländska kyrkor.
Om man undantar torn, sakristior och vapenhus är de gamla åländska kyrkorna stöpta i samma form. Detta framkommer tydligt i boken ”Åländska kyrkor berättar” som presenterade i går.
Författare är Åsa Ringbom, professor i konstvetenskap vid Åbo Akademi och forskarprofessor vid Högskolan på Åland.
Nu pekar hon på en skiss av 1200-talets kyrkor i boken.
– Se vad lika de är! Alla har exakt samma form – utom Jomala, som har helt andra mått och som redan fått torn. Det kan bero på att kyrkan var ägd privat, eventuellt av den förmögna Dalkarbyätten.
Översikt
Detta är den fjärde boken Åsa Ringbom ger ut om åländska kyrkor. Men det är inte bok nummer fyra. Förklaringen är att de tidigare tre verken behandlade specifika kyrkor. Den första om kyrkorna i Hammarland och Eckerö, nummer två om Saltvik och trean om Sund och Vårdö. Denna nya bok ger en översikt.
– Den var tänkt att komma sist, men vi hade så mycket material redan, så det var lika bra att ge ut det nu, sammanfattar hon.
Nu vet man byggnadernas och inventariernas ålder.
– Vi spekulerar inte. Vi lyssnar till vad kyrkorna berättar för oss.
Leder forskning
Numera görs komplicerade analyser på trämaterial, kolbitar och murbruk och sedan läggs ett pussel.
– De olika metoderna sammanfaller och visar vilken ålder materialet har. Det visar att de fungerar.
Åsa Ringboms team, där bland annat antikvarie Kenneth Gustavsson ingår, har lett utvecklingen av den här typen av forskning på internationell nivå.
Rapporter från Åland – över 600 prov – har publicerats i de främsta internationella vetenskapliga tidsskrifterna på området.
– Våra undersökningar visar till exempel att Åland, till skillnad från Gotland, aldrig drabbades av digerdöden, kunde hon konstatera vid en konferens i Visby nyligen.
Föredrag
Åsa Ringbom, numera boende i Finström Bartsgårda, går nu i pension.
– Det innebär att jag kan ägna mig på heltid åt forskningen kring de åländska kyrkorna.
Hon har hållit välbesökta föredrag på hemmaplan ett par gånger om året i 20 års tid nu och säger sig ha fått mycket hjälp från publiken.
Närmast i tur står boken om kyrkorna i Finström och Geta. Den väntas komma om ett eller ett par år.
– Det viktigaste är inte att de blir snabbt färdiga utan att de blir riktigt skapligt gjorda.
Mycket material från forskningen, med en utförlig beskrivning hur en dendrokronologisk analys går till, presenteras på www.kyrkor.ax
