Nya svavelregler slår hårt mot rederier
År 2015 får inget fartyg på Östersjön köra med mera svavel i bunkern än högst 0,1 procent.
I dag är gränsen 1,5 procent, även om de åländska rederierna redan nu använder betydligt renare bunker.
Den nya, stränga gränsen gäller i de så kallade Seca-områdena, områden som räknas som extra känsliga för svavelutsläpp, dit Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen hör.
2010 tillåts högst 1 procent svavel i bunkern.
2015 gäller högst 0,1 procent
I dag är högst 1,5 procent svavel tillåtet i bunkerolja i området.
Kraftig höjning
Det första steget höjer bunkerpriset med 10 procent, enligt beräkningarna. Andra steget innebär en 60-70-procentig höjning jämfört med dagens redan höga bunkerpriser.
Beslutet kommer med största sannolikhet att fastställas vid internationella maritima organisationen IMO:s miljökommittés möte som börjar i London i dag. Det har vittgående följder för passagerarrederiernas resenärer och fraktrederiernas kunder som blir de som betalar för de lägre svavelutsläppen.
Inget har hjälpt”
Olof Widén, vd för Rederierna i Finland och med kontor på Åland, har försökt göra sitt bästa för att förmå statsmakten att förstå att den nya gränsen slår hårt mot rederierna och deras kunder.
– Jag har varit på möten, vädjat och förklarat och anhållit om förlängning åtminstone fram till 2020. Men inget har hjälpt, berättar han.
Finland vill uppenbarligen inte äventyra den internationella överenskommelse som ligger till grund för beslutet. EU och USA uppges agera i bakgrunden.
Trodde på 0,5 procent
Under den tid som ärendet har beretts har rederierna utgått från att gränsen sätts vid max 0,5 procent svavel – alltså den frivilliga gräns som passagerarfartygen tillämpar redan i dag.
– Men ingen har räknat ut vad en gräns på 0,5 procent svavel skulle betyda ekonomiskt på nationell nivå, än mindre vad 0,1 procent innebär i extra kostnad.
Först när svenska Stena Line för några veckor sedan räknade ut extrakostnaden och kontaktade redarorganisationen klarnade läget, berättar han.
– De hade nästan trillat baklänges när de räknade, och det gjorde vi också när vi räknade hur det skulle bli för våra fartyg utgående från priset på Rotterdambörsen i september.
255 milj euro mera
Redarna i Finland har 109 fartyg under sina vingar. Det utgör cirka 30 procent av hela den finskflaggade handelsflottan i utrikesfart. För alla de fartygen stiger bunkerkostnaden med cirka 255 miljoner euro på årsbasis. Räknat i US-dollar är ökningen 346 miljoner euro, från 551 miljoner dollar till 897 miljoner dollar med det nya bränslet.
En stor del av kostnadsökningen betalas av industrin, i Finland av skogs- och pappersindustrin som använder åländska och finländska fartyg för sina frakter. Kostnadsstegringen kan i förlängningen betyda att industrin ser sig om efter andra sätt att frakta godset på, befarar Olof Widén.
Kraftiga protester
– Det sägs att det inte går att ändra på beslutet. Men jag vet att Sverige, Holland, Tyskland och troligen Estland kommer att protestera. Ännu vet ingen om det kommer att finnas så mycket av den här sortens bränsle om några år att det räcker till alla.
För miljön är det förstås bra om svavelhalten fås ner. Men då ska det gälla globalt, menar han, och inte som nu enbart i det här området.
Koldioxidkrav på väg
Och fler miljöfrämjande krav är att vänta i form av begränsningar av koldioxidutsläppen – krav som också kommer att kosta rederierna stora pengar.
