DELA

Nya regler blir bekymmer för ÅHS

Nya regler är på väg som kan försvåra svenska AT-läkares möjligheter att jobba på Åland. Det, och ett snårigt lönesystem för läkare, är två stora problem som ÅHS nu har att tampas med.
ÅHS styrelse antog en rekryteringsstrategi på sitt senaste möte. Någon sådan har inte funnits tidigare trots att bristen på både läkare och övrig vårdpersonal har varit stor under lång tid.
Just nu ser det ändå ganska bra ut på läkarsidan, konstaterar förvaltningschef Peter Rask.
Men situationen kan ändra snabbt. Stora pensionsavgångar är att vänta både på Åland och på andra håll och det gäller för ÅHS att inte slå sig till ro.
– Det viktigaste är att ha ett lönesystem som går att kommunicera ut. I Sverige får läkarna lön enligt arbetstid, men här har vi ett spretigt system som består av många olika delar, säger Peter Rask.
När svenska läkare hör vad grundlönen är så är risken stor att de backar. Det är krångligt att förklara alla de olika bitarna som ingår.
Peter Rask tar ett konkret exempel: Lönen består av grundlön, arvode, kompetenstillägg, ålderstillägg och Ålandstillägg. Till det läggs olika slags åtgärdsarvoden.

Enhetligt lönesystem
I samband med de senaste löneförhandlingarna tillsattes en arbetsgrupp med uppdraget att förenhetliga lönesystemet så att till exempel åtgärdstilläggen bakas in i grundlönen. I strategin heter det att lönenivån generellt har halkat efter på Åland och lönekraven överstiger därför högsta intervallet i lönegaffeln.
– Tanken är att det nya systemet ska förverkligas i samband med vårens löneförhandlingar. Men det kan också hända att gruppen behöver mera tid.
Flyttbidrag betecknas som ett effektivt medel i rekryteringsprocessen. Den möjligheten upphör vid årsskiftet och innan ett nytt kollektivavtal förhandlats fram måste ÅHS föra flyttkostnadsärendena till lanskapsregeringen för beslut.
– Jag ser det som ett misstag ifall det upphör. Det var inte tänkt som en tillfällig åtgärd.

Nytt regelverk oroar
Bemanningsföretag har anlitats vid olika tillfällen, men det har inte varit särskilt framgångsrikt. Utbildningstjänster, både AT- och ST-läkare som gör sin obligatoriska allmänna och specialisttjänstgöring inom ÅHS, är en räddningsplanka.
Men nu ser det dystert ut för både AT- och ST-tjänsterna framöver, berättar Peter Rask.
– Socialstyrelsen ser just nu över regelverket i Sverige och vi är mycket bekymrade. Frågan är hur mycket utlandstjänstgöring som socialstyrelsen i Sverige kommer att godta. Chefläkaren jobbar just nu med det här.
I dag gör tolv läkare sin allmänna tjänstgöring (AT) på ÅHS.
– De är väldigt betydelsefulla för vår verksamhet.
Läs mer i papperstidningen!

Annika Orre