Ny bok om en brobyggare
Ålands första moderna politiker har han kallats. Han myntade uttrycket Fredens öar, var med och tog fram den åländska flaggan och var den som införde volleybollen på Åland.
Nu har boken om Evald Häggblom kommit ut.
Evald Häggblom fick en lärartjänst i Fiskö, Brändö 1929. Samtidigt inledde han sitt samhällsengagemang som skulle leda honom ända till Finlands riksdag och för alltid till en särskild plats bland bemärkta personer i Ålands historia.
Framför allt är det hans enorma engagemang för att förbättra villkoren för skärgårdsbefolkningen han är ihågkommen för, men han var inblandad i det mesta på Åland under en mycket lång period. Först som kommunalpolitiker på Brändö, men redan från 1935, då han inte ens hade fyllt 30, som landstingspolitiker. Han var känd för sina välformulerade tal och sitt mod.
– Han ifrågasatte till och med talmannen Julius Sundbloms formella förfarande och det redan under sitt första år i landstinget, berättar Lars Ingmar Johansson som var Häggbloms sekreterare i riksdagen 1968-70.
Den så kallade Evald-gruppen som står bakom boken består av döttrarna Gunnevi Nordman och Lisbeth Eriksson, dottersonen Dan Nordman, svärsonen Stig Nordman, Lars-Ingmar Johansson samt Harriet Tuominen. För knappt ett år sedan kopplades redaktören Helena Forsgård och layoutaren Eva Sundberg in i projektet.
Läs mer i papperstidningen!
