DELA
© Nya Åland

Nu ska vattentäkterna skyddas

Nu ska det bli tydligare regler för hur mark kan användas i närheten av dricksvatten. Ett förslag är att dela in vattentäkter i olika skyddszoner.
– Vi måste bland annat precisera bestämmelserna för hur man får använda bekämpningsmedel, säger vattenbiologen Mikael Wennström.
Liberalerna i Saltvik uppvaktade igår miljöminister Katrin Sjögren (lib) och vattenbiologen Mikael Wennström, på grund av oro för hur gödsling och besprutning påverkar vattentäkterna.
I Daglösa är en vattentäkt förstörd och boende där får nu vatten via Bocknäs istället. Toböle träsk försörjer 250 personer med vatten och sjöns tillstånd har försämrats under se senaste åren, vilket har visat sig genom återkommande algblomningar.
– Hur länge ska det dröja innan vattentäkterna kan bli skyddade? frågar sig Rolf Lindqvist (lib).


Förtydliganden
I finländsk lagstiftning finns det definierat vad som ska betecknas som grundvattenområden och för dessa finns särskilda bestämmelser för vilka typer av bekämpningsmedel som får förekomma och hur de får användas. I åländsk lagstiftning finns ingen motsvarande definition, vilket enligt Mikael Wennström gör det svårt att avgöra vad man får använda och på vilket sätt.
– Det krävs förtydliganden i lagen för att man ska kunna skydda vattentäkterna, säger Mikael Wennström.
Tommy Sjöblom, ordförande för saltviksliberalerna, menar att jordbrukare inte ska straffas men hoppas att det blir mindre direkta utsläpp från gödsling och besprutning i närheten av råvattentäkter. Enligt liberalerna i Saltvik krävs akuta åtgärder för att inte fler vattentäkter drabbas av föroreningar.
– Markägarna måste komma överens om en lösning, säger Tommy Sjöblom.

Möte i oktober
Mikael Wennström berättar att representanter för vattenbolagen bjuds in den 22 oktober för att diskutera vattenskyddet.
– Vi ska ha en öppen diskussion och vi har förslag på lösningar, men det finns ingen idé som vi har bestämt oss för i förväg.
Miljöbyrån har tagit fram en rapport där man konstaterat att det är viktigt att se till att dricksvattnet skyddas så snart som möjligt. Ett sätt att skydda vattentäkten är att dela in den i olika zoner, där varje zon har olika skyddsnivåer. Zonen närmast sjön, den så kallade primärzonen har det starkaste skyddet och i sekundärzonen finns mindre stränga krav.
– Vi måste definiera vad som ska betraktas som grundvattenområden och se till att bestämmelserna för hur man får använda bekämpningsmedel är mer långtgående än dagens bestämmelser.
Enligt Mikael Wennström kommer lagstifningen gällande skydd av vattentäkter att preciseras innan årsskiftet.

LINNEA FRIMAN

linnea.friman@nyan.ax