DELA
© Nya Åland

Nu korkas champagnen om

Arbetet med att korka om resten av champagneflaskorna från 1800-talsvraket har påbörjats. I går visade inbjudna experter från Sverige och Frankrike hur processen går till.
Omkorkningen tog plats inne på Ålands museum vid 11-tiden på dagen. Framför inbjuden press stod en utvald flaska vrakchampagne på ”dissikeringsbordet”, i väntan på att öppnas.
Inbjudne konservatorn Max Jahrehorn från Kalmar länsmuseum och vinexperten Francoise Heutekeur från franska champagnetillverkaren Veuve Clicquot hjälptes åt.
För hand skar Jahrehorn av fältförslutningen bestående av svart gummi utanpå ett lager plastfilm.
– Nu är det lite svettigt, konstaterade han.
Sedan drogs korken upp – också för hand. Francoise Heutekeur sprack upp i ett stort leende när han såg emblemet på korkens botten.
– Det är en Veuve Clicquot!

Syrekanaler
Genom att med förstoringsglas syna inskriptionen kunde Heutekeur datera flaskan till år 1831 eller senare. Anledningen är att de tre sista bokstäverna i signaturen Werle fanns med, och affärsmannen samt Clicquot-partnern Eduoard Werlé fick sitt efternamn tryckt först år 1831.
Max Jahrehorn pustade ut. Första delen gick smärtfritt. Ett antikvitets- liksom pengavärde står på spel. Sköts inte arbetet med försiktighet kan flaskan spricka.
Med hjälp av redskap från världens största korktillverkare Amorims group i Portugal kunde arbetet med att förse flaskan med en nytillverkad kork påbörjas. Två korkmaskiner har flugits in, liksom de specialsvarvade korkarna.
Eftersom originalflaskan hade cylinderformade korkar till skillnad från de konvexa som är i bruk i dag, behövdes liknande tillverkas. Och tekniken är ytterst noggrann.
– Det går linjer längs med korkens botten, visar Jahrehorn. Träet måste borras så att syrekanalerna stoppas, annars kommer det syre in i flaskan som förstör champagnen.

Behöver en flaska
Världens främsta champagneexpert Richard Juhlin stod i bakgrunden med ett tomt champagneglas i handen. Någon provsmakning under pressträffen skulle det inte bli trots att flaskan nu stod öppen.
– Det är för mycket främmande dofter i rummet. Den kommer att omkorkas igen, säger Juhlin.
Flaskan placerades på den gröna korkmaskinen, en ny kork sattes över mynningen och maskinspaken drogs ner. Ungefär två tredjedelar av korken trycktes i.
Med hjälp av en annan maskin sattes grimman på, hättan som behåller trycket och formar korkens topp till en liten bubbla. Hättan var Veuve Clicquots egen. Men flaskan får de inte.
– Vill Veuve Clicquot eller Juglar äga en flaska får de betala för den, säger museibyråns chef Viveka Löndahl.
Heutekeur svarar själv att champagnetillverkarna Veuve Clicquot inte bara vill ha en flaska.
– Vi behöver en flaska.

Överraskning
Den gamla korkens sista förbrukningsdag var för cirka 150 år sedan. Men för den sakens skull slängs den inte.
– Nej, den sparas till köparen, säger Jahrehorn. Den vill de nog ha.
Alla 168 flaskor som hämtades upp ur vraket ska inte korkas om. Fem flaskor reserveras till Ålands museum och några ska förmodligen auktioneras ut helt intakta. Första auktionen sker nästa år någon gång då en Juglar, en Veuve Clicquot och en oöppnad flaska bjuds ut till försäljning.
På plats för att bevaka evenemanget i går fanns förutom åländsk press även reportern John Tagliabue från New York Times.
Han vittnade om ett stort intresse för vrakchampagnen borta i Stilla havs-regionen.
– Det är otroligt många som är engagerade i det här. Nästan alla i USA känner till Veuve Clicquot och dricker det på nyår eller andra högtider. Men vem skulle inte vara intresserad?

Cecilia Lindvall

cecilia.lindvall@nyan.ax