Mörkt för sjöfarten, ljust för restaurangerna
Den ekonomiska krisen har nått botten och nu väntar en lång väg tillbaka. Det blir fortsatt tufft för färjorna medan restaurangerna har klarat sig helskinnade ur lågkonjunkturen.
Det visar Åsubs färska konjunkturrapport.
Enligt Åsub:s undersökning kommer återhämtningen efter recessionen att bli utdragen och kantas av stor osäkerhet. Åland får räkna med eftersläpande negativa, indirekta effekter, till exempel i form av en minskad klumpsumma från staten under flera år framöver.
Färj- och passagerarsjöfartens marginaler fortsätter att pressas av överkapacitet och hård konkurrens. En gradvis förstärkt svensk krona, relativt låga bunkerkostnader och höjda landpriser på alkohol gynnar dock intjäningen framöver.
Mörkt för frakten
Fraktsjöfarten har fått känna av nergången kanske mest av alla branscher. Det blir fortsatt kärvt under den närmaste sexmånadersperioden, i väntan på att de finländska och internationella exportmarknaderna återhämtar sig. Anders Nordlund, vd på Rederi ab Lillgaard är ändå mer optimistisk än han var för ett halv år sedan.
– Det börjar vara lite fler förfrågningar i luften. Men lastvolymerna är fortfarande små, säger Anders Nordlund.
Lillgaard har inte haft några båtar upplagda under krisperioden utan alla har haft sysselsättning.
– Men det har varit betydligt lugnare, speciellt på Östersjön, säger Nordlund.
Hotell- och restaurangbranschen ser ut att ha gått bra under sommaren, och kommer nästa sommar att få en viss draghjälp av den sänkta restaurangmomsen. På Nautical har man märkt av lågkonjunkturen förvånansvärt lite.
– Det har gått över förväntan. Vi ställde in oss på en kris och jobbade mer själva i stället för att nyanställa, säger krögare Peter Sundblom.
Vidare visar Åsubs siffror att Ålands BNP beräknas krympa tre år i följd: -0,7 procent 2008, -5,8 procent i år samt -2,7 procent år 2010. Åland har klarat sig utan utflaggningar av fartyg och därför har BNP-tillväxten varit svagt positiv det senaste året.
Fler arbetslösa
Inflationen beräknas fortsättningsvis vara låg och hamna på cirka 0,0 procent i årsgenomsnitt 2009, för att därefter stiga till 1,4 procent 2010. Räntorna blir fortsättningsvis låga i år till i början av 2010.
Arbetslösheten beräknas stiga till 2,7 procent i år, och under 2010 till 3,3 procent, för att sedan sjunka till 3,0 år 2011.
De sänkta momserna på livsmedel och restaurangmat gynnar hushållen, likaså det låga ränteläget. Däremot missgynnas man av sänkta priser på tillgångar och sämre aktieutdelning.
Landskapets inkomster minskar under de kommande åren. För 2008 har avräkningsbeloppet fastställts till 199,3 miljoner euro och år 2009 beräknas den sjunka till cirka 170 miljoner euro. Också den så kallade flitpengen för år 2008 förväntas minska avsevärt.
