DELA
© Nya Åland

Modernare lagar med strängare straff för sexbrott

Förväntningar på hur män och kvinnor ska bete sig sexuellt ska inte få påverka domslutet i våldtäktsmål. Det ska också bli lättare för åklagare att väcka åtal i misstänka sexualbrott även om offret tar tillbaka sin anmälan.
Bland annat det förslås i den gemensamma åländska motionen till riksdagen.
I allpartimotionen konstaterar man att de ändringar i lagstiftningen som behandlas av Finlands regering angående övergrepp mot barn och kvinnor inte är tillräckliga utan bör kompletteras med en total översyn av sexualbrottslagstiftningen.
Det borde vara självklart att lagstiftningen i Finland skulle vara så långt framme att det inte blir nödvändigt med ändringar i lagen på grund av internationella avtal. Finland ska heller inte blir föremål för kritik från människorättsorganisationer på grund av sin sexualbrottslagstiftning, anser man.

Genusperspektiv
En viktig faktor i den nya strafflagen är genusperspektiv anser partierna. Domstolar och åklagare ska vara medvetna om att det fortfarande är mycket olika förväntningar på kvinnor och män i fråga om sexualitet.
– Män förväntas ta initiativ, vara aktiva, vara sexuellt intresserade och dominanta, ibland på gränsen till aggressiva samt gärna ha många partners när de är unga, skriver man i motionen.
Särskilt unga kvinnor förväntas däremot hålla på sig och vara svårövertalade för att inte få dåligt rykte. Kvinnor i en relation förväntas ställa upp på sexuellt umgänge även om de inte känner för det. Dessutom har man en bild av hur väldtäktsoffer och- förövare ska bete sig och se ut.
När sakkunniga ska anlitas behöver fältet breddas. Det behövs också personer med erfarenheter på det psykologiska området, från genusforskning och exempelvis från kvinnojourer.
– En normal överlevnadsreflex är ”frozen fright” eller att spela död som det heter på svenska, men det har använts mot kvinnorna, säger lagtingsdirektör Susanne Eriksson, som presenterade själva motionen för media.
Då har man ofta valt att tolka det som samtycke eftersom den som blivit utsatt för våldtäkt inte gjort motstånd.
Brist på samtycke är en grund för att straffa någon enligt internationell praxis. Men bevisföringen är alltid problematisk.
– I debatten som vi hade i måndags frågade någon: behövs det numera skriftligt samtycke? Men man ska kunna säga nej i vilket skede som helst, sade Eriksson.
Läs mer i papperstidningen!

Nina Smeds