DELA
© Nya Åland

Missnöje med hemserviceavgifter

En klient i en åländsk kommun kan tvingas betala hela 278 mer i månaden än en klient i riket för sin hemservice. Klientombudsman Marina Karlsson fick ta emot flera klagomål över de orättvisa avgifterna under 2009.
Klient- och patientombudsman Marina Karlssons jobb är att ge patienter eller deras anhöriga råd och information i frågor som gäller patient- och klientlagarna. Hon hjälper också patienter att göra en anmärkning vid missnöje men tar inte ställning till om något fel har begåtts.
Marina Karlsson har sammanställt 2009-års klientärenden i en rapport. Det handlar om 45 ärenden, vilket är en minskning med 19 från året före. Klienterna i Mariehamn är mest missnöjda med handikappservice och utkomststöd. Också på landsbygden är det handikappservicen som väckt det största missnöjet.
– Man borde verkligen göra något för de funktionshindrade, tycker Marina Karlsson.

Orättvisa avgifter
I sin rapport noterar hon också att det finns ett missnöje med de höga hemserviceavgifterna. Enligt den gällande lagen har de åländska kommunerna rätt att själv bestämma nivån på avgiften i kommunen. En del kommuner har valt att följa riksförordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården från 1992. Enligt den kan månadsavgiften bestämmas enligt servicens art och omfattning, klientens betalningsförmåga och familjens storlek.
I de kommuner som valt att inte följa förordningen har det varit en nackdel för klienten, konstaterar Marina Karlsson.
En klient som bor i en kommun på Åland kan betala så mycket som 278,32 euro mer i månaden för hemservice än en klient i riket.
– Det är beklagligt, tycker Marina Karlsson.

Bruttoinkomsten
I sin rapport skriver hon:
”Det som också ansetts som orättvist är att man räknar ut avgiften på bruttoinkomsten. Det är ändå nettoinkomsten man lever på. Den summa pengar klienten har kvar av pensionen efter att ha betalat hemserviceavgiften är svår att få att räcka till de dagliga utgifterna. Det finns troligtvis fler äldre som är missnöjda med höga hemserviceavgifter men äldre personer tar sällan kontakt med ombudsmannen”.
Också Förtroenderådet har uppmärksammat frågan i en skrivelse som gick ut till kommunerna i augusti i fjol.
”Det var knappast meningen att lagstiftningsrätten skulle försätta den åländska befolkningen i en sämre ställning än rikets befolkning. Förtroenderådet anser därför att alla åländska kommuner ska följa rikets förordning om klientavgifter inom social- och hälsovården”, skriver rådet.

Patientärenden
Marina Karlsson har även sammanställt 2009-års 150 patientärenden. Också de är något färre än under 2008. Personligen tror Marina Karlsson att minskningen beror på att hon varit sjukskriven och inte haft någon vikarie.
– Många patienter och klienter orkar inte återkomma om de inte får tag på någon direkt.
Majoriteten av ärendena, 118 stycken, handlar om missnöje med vård och behandling, resterande gäller rådgivning och information.
Liksom tidigare år rör en majoritet av ärendena kvinnor.
– Det har alltid varit så men jag vågar mig inte på en gissning varför, säger Marina Karlsson.

ÅHS
96 ärenden gäller missnöje med vård och behandling inom Ålands hälso- och sjukvård. I de flesta ÅHS-kategorier har antalet missnöjda personer minskat, men det finns ett större undantag: antalet klagomål som rör vård och behandling har ökat från 46 till 62.
Liksom tidigare år gäller de flesta ärendena de medicinska och kirurgiska enheterna.
– På kirurgen har det varit långa köer och man har haft svårt att få tag på ortopeder.
Några patienter har under året varit i kontakt med ombudsmannen för att deras tid till läkare har inhiberats utan att de fått en ny tid, något som strider mot lagen.
Rapporterna skickas nu ut till vårdinstanserna.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax