DELA
© Nya Åland

Ministern försvarar nya barnomsorgslagen

De sociala förmånerna för landskapets befolkning skall vara minst desamma som i riket.
Det kravet uppfylls med den nya barnomsorgslagen, tycker socialminister Katrin Sjögren (Lib). Och det gäller även med inskränkningar i den subjektiva rätten till barndagvård.
I dagsläget är rikslagen och landskapslagen i princip likadana.
Den subjektiva rätten, som ger familjer rätt till dagisplats för barn upp till tre år även om en förälder är vårdledig för att ta hand om ett mindre barn, infördes på Åland efter att barnomsorgslagen förnyats 1997.
Det skedde efter att riket hade infört samma subjektiva rätt i sin lagstiftning.
En del kommuner på fastlandet tillämpade till en början lagen så att man bara beviljade en halvtidsplats till familjer med två vårdlediga föräldrar. Men den begränsningen försvann efter att en familj besvärat sig och fått rätt.
Så har det också gått på Åland.


Bättre på flera punkter
Även om den subjektiva rätten begränsas med det nya lagförslaget så förbättras den åländska barnomsorgslagen på flera punkter jämfört med rikslagen, tycker Katrin Sjögren.
Landskapsregeringen vill bland annat lagstifta om eftis för 7-8-åringar, och fritis – organiserad fritidsverksamhet efter skolan – upp till gymnasienivå för funktionshandikappade.
– För en ensamstående morsa måste det vara suveränt med lagstadgat eftis.
För barn som får skoluppskov, så att de får vänta ett år med att börja i grundskolan, blir det extra året i barndagvården kostnadsfritt.
Maxgränsen för barndagvårdsavgiften blir 230 euro. I dag är den 233 euro på fastlandet och landskapsregeringen har fått indikationer på att den kan höjas.


Konkurrensmedel
En lagändring på landskapsnivå innebär inte att kommunerna måste sänka dagisservicen till miniminivån.
– Vissa har nog miniminivån, men andra använder det som konkurrensmedel att erbjuda god barnomsorg.

PATRIK DAHLBLOM