DELA
© Nya Åland

Ministeriet försvarar utnämningssystem

– Vi har gått så långt som vi har kunnat.
Det säger Matti Korkealehto, tjänsteman vid inrikesministeriet som har lett arbetsgruppen som har sett över sättet som Ålands landshövding ska tillsättas på.
I fredags berättade Nya Åland om det nygamla problemet med tillsättandet av landshövdingen. Peter Lindbäcks mandattid går ut i slutet av mars och proceduren ska nu göras om inför den kommande mandatperioden på högst åtta år.
Redan för åtta år sedan blev det bråk när inrikesministeriet ville tillsätta landshövding enligt den då nya förordningen till tjänstemannalagen. Förordningen stadgar att den som vill komma i fråga för landshövdingsjobbet söka tjänsten eller anmäla intresse till inrikesministeriet, annars blir man inte utsedd. Självstyrelselagen säger å sin sida att Ålands landshövding utnämns av presidenten efter överenskommelse med lagtingets talman. Inget sägs om att tjänsten ska sökas eller att intresse ska anmälas.
Den arbetsgrupp som Matti Korkealehto har lett tillsattes i våras. Resultatet kunde läsas i den annons som inrikesministeriet lät publicera i fredagens Nya Åland: Anmälan om intresse ska anmälas till inrikesministeriets registratorskontor i Helsingfors.


”Möjligt ändra lagen”
När Nya Åland pratade med Matti Korkealehto i fredags framgick det klart varför proceduren i princip ser ut som den gjorde för åtta år sedan.
– Enligt både min och andras åsikt är det möjligt att ändra tjänstemannalagen så att den motsvarar självstyrelselagen på den här punkten. Men av principiella skäl har finansministeriet sagt nej med hänvisning till demokrati och öppenhet.
”Vi har gått så långt som vi har kunnat”, säger han och hänvisar till att det i annonsen om landshövdingsposten nu sägs att landshövdingen utnämns av presidenten efter överenskommelse med lagtingets talman och att talman Barbro Sundback och lagtingsdirektör Lars Ingmar Johansson nämns som uppgiftslämnare om tillsättandet av tjänsten.
Varför måste intresse fortsättningsvis anmälas trots att det inte sägs i självstyrelselagen?
– Efter att självstyrelselagen fastställdes ändrades tjänstemannalagen. Det är en speciell lag och den kan man inte sätta sig över när man tillsätter tjänster.


Statens tjänsteman
Vilken lag är juridiskt sett högre i rang, självstyrelselagen som är en lag av grundlagskaraktär eller tjänstemannalagen?
– Landshövdingen är statens tjänsteman. Där är mitt svar.
I fredagens artikel frågade sig Peter Lindbäck, som är intresserad av att fortsätta som landshövding, hur det går om presidenten inte går med på att utnämna den kandidat som talmannen föreslår. I så fall ska talmannen ha fem andra namn på förslag, men kan man förutsätta att de har anmält intresse inom den utsatta tiden?
Matti Korkealehto ser inte det här som något problem.
– Det är ju en teoretisk situation. Något sådant har inte inträffat hittills, och jag hoppas att det inte gör det i framtiden heller. Om det skulle gå så, så måste tjänsten utlysas på nytt och då kan talmannen uppmana lämpliga personer att anmäla intresse.


Besvärlig och intressant
Hela ärendet har, säger han, diskuterats grundligt.
– Frågan är mycket besvärlig samtidigt som den är mycket intressant. Den lyfter fram den speciella situation vi har med Ålands självstyrelse.
Varför ska intresseanmälningar riktas enbart till inrikesministeriet och inte till antingen ministeriet eller landskapsregeringens registratur?
– Om man har två adresser så kan man inte fastställa vem som har sökt tjänsten i tid. Vi tycker att det är bäst att anmälningarna skickas till bara ett ställe.


Dragkamp?
Är det här ytterligare en dragkamp mellan finansministeriet och Åland?
– Nej. Det här är en fråga om öppenhet när man tillsätter offentliga tjänster. Jag tycker att just det är frågans kärnpunkt. Jag är övertygad om att man också när tjänster inom landskapsförvaltningen tillsätts tillämpar öppna procedurer.
Vad säger du till dem som nu tror att det här har att göra med Paf-konflikten och andra inflammerade frågor?
– Jag ser ingen sådan koppling.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax