Miljöstödsmiljonerna som försvann
De åländska jordbrukarna har varit så ointresserade av att söka stöd för vissa miljöåtgärder att 3,7 miljoner euro blivit oanvända.
Därför har landskapsregeringen beslutat att flytta över pengarna till det konventionella jordbruket i stället eftersom arealstödet annars inte skulle ha räckt till.
Nu har beslutet, som fattades med alla landskapsregeringsledamöter närvarande den 25 juni, väckt uppmärksamhet hos oppositionen i lagtinget. Under debatten i måndags berördes ärendet flyktigt.
Nya Åland har tittat närmare på beslutet och pratat med tjänstemän och politiker
En sak ska erkännas: Det är inte lätt att tränga igenom beslutet – som egentligen är ett förslag till ändring av landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden 2007-2013, 20 sidor i utskrivet format – och begripa innebörden när det talas om ”överföring av medel inom axel 2” och ”överföring från åtgärd 214 till åtgärd 212”.
Flyttade miljoner
I klartext betyder beslutet följande:
Landskapsregeringen har, på föredragning av näringsminister Jan-Erik Mattsson (C) och med tf landskapsagronom Sölve Högman som protokollförare, fattat beslutet att flytta 3,7 miljoner euro från budgetposten stöd till miljövänligt jordbruk till budgetposten kompensationsbidrag, i praktiken LFA-stöd, det vill säga det arealstöd på 200 euro per odlad hektar som huvudparten av jordbrukarna får.
För arealstödet ställs inga specifika miljökrav. För naturbeten betalas 100 euro per hektar.
Snårigt beslut
På sidan 10 förklaras att jordbrukarnas intresse för olika miljöåtgärder har varit betydligt mindre än vad landskapsregeringen räknade med i början av perioden och att landskapsregeringen ställt målet för miljöåtgärderna orimligt högt.
Att pengarna gjordes om till arealstöd motiveras med att det ursprungliga målet för miljöstöd – 15,9 miljoner euro under hela perioden – är för lågt. Om det utlovade arealstödet ska kunna betalas ut fram till 2013 måste budgeten höjas till 21,7 miljoner euro, heter det i beslutet.
Skillnaden betecknas som ett räknefel vid budgeteringen – ett fel som enligt landskapsregeringen också kommissionen borde ha upptäckt.
Insåg inte innebörden?
Nu har det blivit tydligt att alla landskapsregeringsledamöter – till exempel miljöminister Katrin Sjögren (Lib) – inte till fullo har insett vidden av beslutet.
– Min uppfattning var att vi fattade beslut om en miljöåtgärd och att Åland fått extra pengar från EU för att satsa på klimatåtgärder inom jordbruket. Därför gjorde vi någon form av ommodulering.
”Om det är något som landskapsregeringen har gjort fel så ska vi förstås ändra i beslutet”, säger hon.
”Fel ur miljösynpunkt”
– Jag håller på och benar ut det här just nu och tar reda på vad det egentligen är vi har beslutat. Om det som det signaleras om i lagtinget är relevant och att en del av miljöstödet genom beslutet gjorts om till kompensationsbidrag så är det helt fel ur miljösynpunkt. Då är det ju fråga om ett extra produktionsstöd till jordbruket, och det är i så fall något som jag aldrig skulle ha gått med på.
Hon betonar att hon vill att Åland ska ha kvar jordbruket. Men:
– För att det ska vara legitimt måste jordbrukarna minska näringsläckaget och väldigt noga fundera på att minska beroendet av fossila bränslen.
Informerade näringsminister Jan-Erik Mattsson (C) er andra tillräckligt ingående innan ni fattade beslutet?
Hon suckar.
– Jag funderar på det.
