Mera makt till Åland
Åland får mera makt och ansvar inom utrikespolitiken i Ålandskommitténs delbetänkande.
Frivillig värnplikt motiveras med demilitarisering och neutralisering.
Delbetänkandet bäddar också för en lokal sjöpolis om Åland vill.
Ålandskommittén har enats om att förslaget till den nya självstyrelselagen ska utgå i från residualprincipen. Nu ska kommittén bestämma vilka områden som riket fortsättningsvis ska ha behörighet över, så kallade kärnområden. Alla andra behörighetsområden, som inte finns på listan, har potential att falla under åländsk behörighet i framtiden om Åland vill.
I det delbetänkande som Ålandskommittén överlämnade på onsdagen finns en preliminär lista över vilka behörighetsområdena kunde vara.
– Från riksdagsledamöterna har det inte varit något tryck på att listan ska vara lång. Lagtinget har endast haft en invändning på punkten om gränsbevakning. Den har beaktats, säger kommitténs viceordförande Gunnar Jansson (Lib).
Ett av områdena som riket, enligt den preliminära listan, kommer ha behörighet över är utrikespolitiken. Men trots att behörigheten stannar i riket kommer Åland att få mera makt och ansvar i utrikespolitiken säger Jansson.
– Samverkan ska trimmas upp. Åland ska hållas underrättat om vad som pågår och bjudas in till förhandlingar där man kan påverka internationella avtal på de områden som självstyrelsen har behörighet.
Vad är skillnaden till nuläget?
– Åland är hyfsat med i de förhandlingar som gäller EU-regelverket. Men strikt folkrättsliga avtal och förbindelser, med allt från dubbelbeskattningsavtal till FN-avtal, är Åland inte särskilt aktiva.
Jansson säger att Åland kommer att få mera makt men att ansvarsbördan framförallt ökar.
– Jag efterlyser en större aktivitet från åländskt håll. Man kan inte vänta att någon kommer och knackar på din dörr. Man måste hänga på låset och använda de resurser man har. Frågan är om det finns tillräcklig kompetens och resurser.
Läs mer i papperstidningen!
