Markägare sågar MKB för väg Åva-Jurmo
Ingen information till markägare bosatta utanför landskapet och bristfällig miljökonsekvensbedömning.
Det är två saker som några markägare på Jurmo är kritiska till i landskapsregeringens hantering av vägbygget mellan Åva och Jurmo i Brändö.
Markägare främst på Jurmo protesterar mot de förslag till vägdragning som lagts fram av landskapsregeringen efter en miljökonsekvensbedömning (MKB). Det handlar om den planerade fasta vägförbindelsen mellan Åva och Jurmo i Brändö.
Man har invändningar mot att de markägare som bor på annan ort inte fått information om förslagen till vägdragning.
Joakim Carlsson är en av dem som protesterar.
– Jag företräder min mor, genom vars vardagsrum vägen ska dras, säger han. Det finns väldigt många som är väldigt upprörda över MKB:n. Dels över hur den kommit till och dels över det förslag som läggs fram i den.
Han har svårt att förstå hur alla berörda markägare inte fått vara med från ett tidigt skede. Hans mor, till exempel, har ännu inte kontaktats direkt av landskapsregeringen, som ändå varit på hennes mark och gjort provborrningar.
Markägarna protesterar också mot att MKB:n inte är ordentligt gjord.
– Man har utvecklat en ide på landskapet hur man drar vägen och sedan struntat i andra förslag.
”Tällholmsalternativet”
Med hjälp av en advokatfirma har markägarna listat brister i undersökningen.
Bland sägs att myndigheterna inte ordentligt har undersökt det förslag som inbegriper en annan vägsträckning, med så gott som inga alls ingrepp på Jurmosidan. Då skulle en väg byggas från det nuvarande färjfästet på Jurmo till Tällholm (se illustration) och därifrån skulle en linfärja med samma längd som i MKB:n byggas mot antingen Ölholm utanför Åva nuvarande färjfäste eller till Östra Äspdalsgrundet som i båda fallen skulle ha fast väg från Åva nuvarande färjfäste.
Nu lägger markägarna fram det som ett bättre och billigare alternativ. Det skulle betyda inbesparingar på 800.000 euro och även ha andra fördelar säger Carlsson. Beräkningen har gjorts på basen av de siffror som fanns i MKB:n.
Det finns heller ingen bebyggelse på ön som skulle drabbas.
– Tällholm är en stor holme och en väg dit skulle öka värdet på marken.
Vem är det som äger Tällholm?
– Det vet jag faktiskt inte.
Är ägarna med på förslaget?
– Om de vill ha en väg så borde de ju vara det.
Bengt Dahlén vid landskapets trafikavdelning sade tidigare till Nya Åland att det är de sommarboende som är emot vägdragningen, men Carlsson ser inte någon skillnad om man är fast boende eller äger fritidshus på de berörda markerna.
– Det är den som äger marken som berörs. Alla måste få ha en åsikt. På landskapet försöker man få det till att alla stöder planerna.
Carlsson har varit i kontakt med företaget som gjort MKB:n.
– Jag frågade om alternativet över Tällholm var genomförbart och de sade ja. Men landskapsregeringen måste ge dem i uppdrag att undersöka det alternativet.
Oenigt på Jurmo
Jurmoborna är ingalunda överens i den här frågan. Frågan är inte om det ska finnas en fast vägförbindelse utan var vägen ska dras.
– De som bor på östra Jurmo och som inte berörs av den nya vägdragningen är för MKB:s förslag.
Carlsson säger att man hunnit fråga cirka 90 procent av dem som direkt påverkas av MKB:s förslag. Hittills har 100% av dessa sagt att de är mot vägen.
Den 21 september har kommunen sammankallat till ett möte med de Jurmoborna och landskapsregeringens trafikingenjör Bengt Dahlén och då ska de olika förslagen diskuteras.
