DELA

Människohandelns offer hamnar också på Åland

Människohandeln passerar genom de åländska hamnarna, men det finns även misstankar om både sexhandel och illegal arbetskraft i landskapet.
– Vi har märkt att det även på Åland utförs arbete där allting nog inte står rätt till, säger sjöbevakningschef Timo Hissa.
Handelsströmmen med människor går generellt sett från Ryssland och baltstaterna västerut i Europa och mot Asien. Det handlar om prostitution, men även om underbetalt arbetskraft och illegal immigration.
– Det finns inga exakta siffror över hur mycket folk som rör sig genom olika länder utan man utgår från bedömningar. Gällande Finland talas det om hundratals offer för människohandel varje år, men det finns säkert även ett stort mörkertal, säger områdesofficer Juri Jalava.


Rederi-samarbete
Finland betecknas i första hand som ett transitland för människohandel. Ofta är det kriminella ligor som tjänar stora pengar på att smuggla människor. Handeln går bland annat via Vasa-Umeå, gränsen Torneå-Haparanda och givetvis via de åländska hamnarna.
– Vi samarbetar med samtliga rederier och de ser på den här saken på samma sätt som oss. Men visst finns det sådant som kunde förbättras, säger Timo Hissa, som bland annat skulle önska strängare identitetskontroller av passagerarna.
– För att veta att de passagerare som stiger ombord faktiskt är de personer vars namn står på biljetten, men det kräver förstås resurser, säger Hissa.


Tre barn på färja
Ett uppmärksammat fall här var de tre tonåringar från Tjetjenien som åländska gränsbevakare hämtade i land från en kryssningsfärja hösten 2007.
Två kvinnor hade sökt visum för barnen med förevändning att de skulle göra en skidresa i norra Finland. Gränsbevakningen fattade misstankar när färden sedan fortsatt söderut och utan skidor.
– Det var sista chansen att fånga upp barnen innan de hamnade i mottagarnas händer. Det har inte varit något liknande fall på Åland sedan dess, säger Timo Hissa.


Krävs bevis
Så visst finns det även mottagare i vårt land. De senaste åren har fyra fall gällande människohandel nått rättsväsendet.
– Två av dessa har sedan klassats mer som koppleri och olagligt inresande. Det krävs väldigt starka bevis för att få ett fall klassat som människohandel, säger Timo Hissa, som dock anser att den finländska lagstiftningen fungerar bra inom det här området.
– Problemet är att det finns en stor gråzon, alltså väldigt mycket som liknar människohandel. Vi har till exempel upplevt fall i fastlandet där personer från fattiga förhållanden i Asien utnyttjas som billig arbetskraft, men de ser sig inte som offer eftersom de inte vet vilka villkor som gäller här, säger Timo Hissa.


Kan inte berätta
Människohandelsoffren i Finland återfinns således både inom sexhandeln och som arbetare i olika branscher. Även på Åland pågår utredningar inom båda dessa grenar, men Jalava och Hissa kan inte berätta desto mer detaljerat.
Gränsbevakningen tar dock som alltid med tacksamhet emot tips från allmänheten.
– Människor i samhället lägger märke till sådana här saker, så vi får tips från privatpersoner också, säger Juri Jalava.


Allas ansvar
Timo Hissa vill lyfta fram att alla kan göra något för att förändra situationen, att det även handlar mycket om attityder i samhället.
– Alla har ett ansvar och kan göra något. Detta händer faktiskt i våra egna hemknutar, det handlar inte bara om gubbar som åker till Thailand, säger Hissa, som även ger konkreta exempel på vad var och en kan göra.
– När du anlitar ett företag gäller det att kolla att de har alla papper i ordning. Om till exempel en timmerman får 300 euro i månaden förstår alla att inte allt kan stå rätt till, säger han.


Viktig nätverk
I och med EU och Schengen-avtalet suddas de nationella gränserna ut allt mer.
För den finländska gränsbevakningen är det därför allt viktigare att bygga upp fungerande samarbete och nätverk med myndigheter, både inrikes och utomlands.
I Finland samarbetar bland annat gränsbevakning, tull, polis, arbetsskydd och immigrationsmyndigheter kring människohandel.

ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax