Mängder av tjärkol i Lemlandshög
I går gjorde Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet en granskning av området i Lemland där landskapet förvarar gammal asfalt utan nödvändigt miljötillstånd.
– Vi gör ingen ytterligare bedömning i det här fallet utan kontrollerar tjärhalterna i högen, men det finns alltid en miljörisk, säger Erica Sjöström vid ÅMHM.
Man kan tydligt se de giftiga stenkolsklumparna i asfaltshögen i Lemland Vessingsboda. En lätt tjärlukt känns fortfarande och man känner igen dem på den glansiga tjäran. Klumparna är runda eftersom man förr hällde oljan på natursten medan den i dag blandas med krossgrus.
Erica Sjöström, miljöskyddsinspektör på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM, var i går på plats för att göra en bedömning av området. Hon kunde konstatera att högen innehåller stenkol och baserat på hennes inspektionsberättelse ska nu beslut tas om vilka tillsynsåtgärder som ska göras.
Landskapets miljöingenjör Mona Kårebring-Olsson tycker att proverna borde ha tagits redan när asfalten först bröts upp.
– Vägavdelningen borde kanske införa sådana rutiner, säger Kårebring-Olsson.
Enligt vägingenjör Stig Janson togs ett sådant beslut redan när tjärkolen upptäcktes 2007. Men oftast räcker det att med blotta ögat leta efter tjärkolen menar han.
– Är vi 100 procent säkra på att det inte finns någon tjärkol är det onödigt att skicka iväg för provtagning, säger Stig Janson.
– Och är det väg som lagts nytt efter 1970-talet behöver den ju inte kontrolleras alls, tillägger projektingenjör Lars Rögård.
Ofarlig
Stenkolen är inte farlig så länge den inte hettas upp. Erica Sjöstrom noterar ändå att det finns sankmark i närheten av högen, men om tjäran kan rinna ut i vattnet eller om det kan vara farligt att plocka svamp i området vill hon inte säga.
– Vi gör ingen ytterligare bedömning i det här fallet utan kontrollerar tjärhalterna i högen, säger Sjöström. Men det finns alltid en miljörisk, och lättflyktiga molekyler flyger ju ut i luften.
Hon menar att man får använda sunt förnuft och tänka efter hur nära vilken avfallsstation som helst man skulle vilja plocka svamp.
Asfalt får mellanlagras tre år om den ska återvinnas, ska den deponeras får högarna stå endast ett år. Återvinnandet av asfalt var från början tänkt som en miljöåtgärd. I stället ledde det till att arbetare utsattes för cancerframkallande ångor.
– Det är skillnad på återvinning och återvinning, gör man fel kan det i stället bli värre, säger Sjöström.
Nu måse trafikavdelningens tjänstemän ansöka om miljötillstånd för asfaltupplaget i Vessingsboda. Men Stig Jansons klara åsikt är fortfarande att högen inte är farlig.
– Tanken var aldrig att den skulle hettas upp, utan kallåtervinnas, säger han. Vi skulle föra massorna till Rafaels som har miljötillstånd.
Senast den 30 november ska ansökan vara inne om ärendet inte ska gå direkt till åklagare.
