Många var med och firade taltidningen
Sedan 1980 har synskadade på Åland kunnat ta del av nyhetsflödet genom sin taltidning.
När 30-års jubileet firades på Ankaret i går fanns både grundare, tidigare redaktörer och prenumeranter på plats.
Fjalar Nylund från Jomala hade bara varit ordförande för Ålands synskadade i en månad när Hugo Karlsson kom med förslaget.
– Han frågade om vi inte kunde försöka ordna Ålandstidningen på kassett, minns Fjalar Nylund.
De två gick, tillsammans med Hugo Westermark, till Tidningen Åland för att diskutera saken med dåvarande chefredaktören Hasse Svensson.
– Vi var lite nervösa och undrade vad han skulle säga.
Men Hasse Svensson var med på noterna.
– Det ska vi ordna, sade han.
En intresseförfrågan skickades ut till föreningens medlemmar samt till Ålands centralsjukhus, De gamlas hem och Gullåsen. Gensvaret var stort.
– Det kom 40–50 svar direkt, säger Fjalar Nylund.
Tog lång tid
Den 24 april 1980 kom det första numret ut. Länge lästes taltidningen in på kassett och levererades följande dag med posten. När prenumeranterna lyssnat på tidningen skickade de tillbaka kassetterna så att de kunde spelas över med nytt material.
– Det krävdes disciplin. Skickade man inte tillbaka kassetterna så fick man inte heller någon tidning, säger Ålands synskadades ordförande Börje Troberg.
I februari 2008 övergick taltidningen till digital form. Det innebär flera fördelar för de cirka 55 prenumeranterna som nu kan ta del av dagsfärska nyheter från både Nyan och Tidningen Åland. Tidningen kommer ut sex gånger i veckan och avlyssnas via en så kallad Pratsam-box.
– Redaktör Lena Isaksson-Ahlskog läser in tidningarna på morgonen och prenumeranterna kan lyssna redan från klockan 11, säger Börje Troberg.
Flera redaktörer
Genom åren har flera personer läst in tidningen, bland dem Sonja Nylund, Harriet Tuominen och Lasse Söderlund.
Sonja Nylund har blivit uppringd av synskadade som berättat hur mycket taltidningen betyder för dem.
Finns det något i tidningarna som uppskattas särskilt av prenumeranterna?
– Familjesidorna tycker de flesta gamla människor om. Ledarna är också viktiga, säger Sonja Nylund.
