DELA
© Nya Åland

Många orsaker till att plantorna inte mår bra

Det är inte enbart plantornas fel att förnyelsen av de åländska skogarna inte vill lyckas, säger landskapsforstmästare Mikael Sandvik.
– Vi har det speciellt svårt på Åland med kraftigt gräs, snytbaggar och rådjur.
Han hävdar att det hela inte är så enkelt som det framställts i Nya Ålands tidigare artiklar om problemen i skogen. Situationen är inte ny – Åland har under många år haft problem med skogsförnyelsen – och han efterlyser en objektiv beskrivning.
– Som det nu har framställts handlar det till viss del om spekulationer, antaganden och ogrundade slutsatser.
Åland bedriver ingen egen forskning eller egna försök och därför skickas många plantor för analys varje år.
– De senaste åren har vi skickat plantorna till Högskolan Dalarna och före det också till skogsforskningsinstitutet Metla på fastlandet..


Håller med
Mikael Sandvik håller med om att det funnits stora problem med plantorna från och till. Men, påpekar han, det gäller inte alla plantor och problemen kan se olika ut.
– De plantor som sattes ut våren 2009 såg bra ut vid utplanteringen men mitt i sommaren gulnade främst många granplantor. Det var en varningssignal och plantor skickades bort på analys. Men orsaken blev inte klarlagd. Möjligen handlade det om syrebrist på grund av övervattning.
Det har sagts att vitrysk gran har för sydligt ursprung för Åland?
– På svenska sidan, i Uppland, har man lång erfarenhet vitrysk gran. Men från och med i år övergår plantproducenten till gran av svenskt ursprung som en försiktighetsåtgärd eftersom många skogsägare är skeptiska mot den vitryska granen.
Nya Åland publicerade i fredags en bild på åländska tallplantor med hopsnurrade rötter. Ska det se ut så?
– Nej, det ska definitivt inte se ut så. Bilderna visade plantor med kraftiga rotdeformationer som inte kan accepteras. Men alla plantor ser inte ut så här och tidigare var problemen med rotsnurr ännu större. Det var en av orsakerna till att landskapsregeringen slutade med egen plantproduktion i mitten av 1990-talet och driften privatiserades.
Mikael Sandviks teori är att rotsnurren har samband med omskolningen av plantorna i plantskolan.
Läs mer i papperstidningen.

Annika Orre