Många med huslån är överskuldsatta
Alldeles för många är överskuldsatta i Finland. I alla fall om man ska tro Finlands näringslivs kalkyl.
– Så länge man kan betala av sitt lån tycker jag inte det, säger Gunilla Holmberg, ekonomiskt rådgivare vid Folkhälsan.
Enligt en artikel i tidningen Aamulehti säger Finlands näringsliv EK:s direktör Jussi Mustonen att ett hushåll är överskuldsatt om lånesumman är två eller tre gånger så stor som de sammanlagda årsinkomsterna.
Som exempel säger han att om en familj vars gemensamma inkomster ligger kring 80.000 euro har en lånesumma som uppgår till 160.000 eller 240.000, är den överskuldsatt.
Gunilla Holmberg, ekonomisk rådgivare på Folkhälsans ekonomi- och skuldrådgivning, köper inte den definitionen rakt av.
– Så länge man kan betala av sitt lån tycker jag inte det. På pappret kanske man är överskuldsatt, men om avbetalningarna fungerar är det ingen fara.
Hon säger att situationen förstås kommer i annan dager om något händer, till exempel om en person blir av med jobbet eller blir långtidssjukskriven.
– Då kanske man kan kallas överskuldsatt när man får problem att betala tillbaka lånet, säger Holmberg.
Onödiga krediter
Det går att komma ur knipan även om det händer något. Skuldsanering är ett alternativ, att sälja huset – om man tagit huslån – är ett annat.
– Vi har inte ofta att göra med folk som har stora huslån, de ska ju få det att fungera efter att de kalkylerat med sin bank. Men ibland kommer det hit någon som vill ha hjälp med strukturen, säger hon.
Det händer att medelinkomsttagare med huslån inte planerar sina utgifter.
– Då handlar det om människor som måste ändra på sin levnadsstandard eftersom de överkonsumerar. Många tror att de måste göra både det ena och det andra, för att andra gör det. Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar till konsumtion och det är lätt att bli blind för sin egen verklighet, säger Gunilla Holmberg och fortsätter:
– Det är lätt att leva i en bubbla och ta ett lån för att täcka upp lån. Därför finns vi till, för att förhindra att man inte först tar snabblån eller onödiga krediter.
Väntetid
Holmberg varnar för att hamna i en så kallad kreditfälla.
– Med räntor och eventuella förseningsavgifter blir den där grejen eller resan mycket dyrare än om man hade betalat den med ”egna” pengar. Man måste lära sig att spara till saker, det går inte att få allt på en gång i längden.
De senaste årens lågkonjunktur har ökat bokningarna hos skuldrådgivningen. Hösten 2009 skrev Nyan att det var en veckas väntetid för den som bokade tid, i dag handlar det om cirka fyra veckor.
– Både hösten 2009 och 2010 märkte vi av ett tryck och räknar med det nu i vår också. Det handlar om att verkligheten kommer i fatt en efter sommarsemestrar och julhandel. Vi är inte tillbaka ur lågkonjunkturen ännu, säger Gunilla Holmberg.
