DELA

Målet är att skydda offret

– Jag känner inte närmare till det svenska systemet. Men hos oss, och med den lagstiftning vi har, utgår man från att det i den här typen av mål finns ett intresse av att skydda målsäganden, det vill säga brottsoffret.
Det säger hovrättsrådet Kim Fröman.
I domstolar i Sverige resonerar man sedan länge i termer av öppenhet ocjkså när det handlar om sexbrottsmål. Men uppenbarligen har detta sätt att se på saken inte nått Åbo hovrätt. Nya Åland har talat med Kim Fröman, som dömde i det aktuella ärendet tillsammans med Peter Sandholm och Jouko Valtonen.
Kim Fröman vill inte uttala sig om ett enskilt ärende. Däremot uttalar han sig på ett allmänt plan om hemligstämpling av sexbrottsmål.
– Det är inte ovanligt att målsäganden begär hemligstämpling. Det finns stadganden i lagen att domstolen kan göra den bedömningen.
Väljer hovrätten att hemligstämpla alltid när någon begär det?
– I skenet av erfarenheten blir det så i flertalet fall när man talar om sexbrottsmål.

Ingen diskussion
Är inte avsikten med lagen om offentlighet vid rättegångar att handläggningarna ska vara offentliga?
– Det är huvudregeln, men ett av de mest typiska undantagen är just sexbrottsmål. Det har varit praxis en längre tid, men kanhända finns det en begynnande trend för en ändrad linje.
Förs det någon diskussion i domarkretsar i Finland om en sådan trend?
– Nej, någon allmän diskussion har inte mig veterligen förts utom i några enstaka fall. I allmänhet skulle jag nog säga att domstolarna respekterar i synnerhet en begäran från målsägandens sida. Man kan anta att det bakom finns en vilja från domstolarna att minska på det lidande som målsäganden redan före rättegången fått utstå.

Öppna för granskning
Men, tillägger han – om det finns någon, till exempel en tidning som Nya Åland som pekar på en begynnande ny praxis, så kan det finnas orsak för domstolarna att fundera vidare.
– Det är alltså en avvägningsfråga, men visst är det så att förövarna får en viss anonymitet ”på köpet”.
Behöver domstolarnas bevekelsegrunder och domskäl granskas när det gäller sexbrottsmålen, tycker du?
– Det är klart att all verksamhet, också domstolarnas, bör vara öppen för kritisk granskning. Det är lika klart att det finns situationer då granskningen måste ske i en mindre krets än hos stora allmänheten.

ANNIKA ORRE