DELA

LFA-stöd har kostat Åland 26 miljoner

Efter en flera år lång kamp i slutet av 1990-talet fick Åland överta behörigheten för LFA-stöden till lantbruket.
Samtidigt tog man också över kostnaderna av staten – sammanlagt 26 miljoner euro under de första två programperioderna.
Det här är en fråga som en Nyan-läsare – själv lantbrukare – vill ha utredd. Han tycker att det är olyckligt att jordbruket ställs mot exempelvis ÅHS nu när tiderna är kärva och det måste sparas.
– Det är inte vårt fel att det har blivit så här. Då när LFA-stödbehörigheten överfördes till Åland fick vi aldrig någon riktig klarhet i om också betalningsansvaret överfördes till Åland samtidigt eller om stödet ingår i klumpsumman.
Saken diskuterades bland jordbrukarna när det begav sig, berättar han.
– Det går ju bra att överta behörighet och kostnader när ekonomin är bra. Men vi insåg ju redan då att den dagen – och den kommer ju alltid – när finanserna blir sämre så blir det ju ett ramaskri. Och där är vi kanske nu.
Nya Åland har rett ut saken med tf landskapsagronom Sölve Högman.


Åländskt initiativ
Det var under dåvarande Centerpartisten Anders Erikssons tid som näringsminister som initiativet till behörighetsöverföringen togs inför den första programperioden 2000-2007. I grunden låg en förordning där landsbygdsutveckling och strukturstöd – investeringsstöd, miljöstöd och LFA-stöd (kompensationsbidrag för odling i ogynnsamma regioner) – slogs ihop. I förordningen gavs LFA-stödet en tydligare miljöprofil.
I slutet av 1990-talet tog landskapsregeringen en behörighetsdiskussion med jord- och skogsbruksministeriet om att Åland skulle ta över hela stödpaketet. En arbetsgrupp – den så kallade Uronen-gruppen – sa nej, och med det som grund sa också jord- och skogsbruksministeriet nej.


Olika program
När landskapsregeringen lämnade in sitt förslag till landsbygdsutvecklingsprogram skilde det sig från statens förslag. När Finland sedan började förhandla med EU om programmet kom det påpekande från kommissionen som inte förstod varför Åland och Finland lämnat in olika program.
Med kommissionens påpekande i ryggen fortsatte Åland argumentera för att överta behörigheten, något som jord- och skogsbruksministeriet då godtog. Det första stödåret stod staten för kostnaden för LFA-stödet, men från och med 2001 har stödet betalats med åländska skattepengar utan kompensation via klumpsumman.


Dyr stödform
Sölve Högman berättar att man tagit upp frågan om LFA-stödet och klumpsumman i olika sammanhang, bland annat i den så kallade Serén-gruppen där han och finanschef Dan E Eriksson ingick. Men någon lösning har inte nåtts.
– Som det är nu så har landskapsregeringen tagit över en stödform som är dyr att finansiera medan staten har sparat in motsvarande kostnader, konstaterar han.


26 miljoner hittills
Så här ser kostnadsbilden ut:
n Under den första programperioden 2000-2006 betalade landskapet 12 miljoner euro i LFA-stöd till lantbrukarna. EU:s andel var cirka 7 miljoner euro och totalbudgeten 19 miljoner euro.
n Under den pågående programperioden 2007-2013 betalar landskapet 14 miljoner i LFA-stöd. EU:s andel – 5 miljoner euro – är mindre än under den första perioden. Totalbudgeten är 19 miljoner euro.
Totalt blir det en icke-kompenserad kostnad för landskapet på 26 miljoner euro för de två första stödperioderna.


Manöverutrymme
Visste man om kostnaden när man övertog behörigheten?
– Ja.
Vad vann Åland på övertagandet?
– Frihet att implementera programmet som vi vill. Ett av argumenten för landskapsregeringen var att vinna maximalt manöverutrymme och säkerställa utvecklingen av en viktig näringsgren inom landskapet. Vid den här tiden fanns det relativt gott om pengar i landskapets kassa. I resten av Finland var det betydligt tuffare diskussioner om medlen till lantbruket.
Enligt andra insatta källor som Nya Åland talat med skulle staten med största sannolikhet ha fortsatt stå för fiolerna om initiativet till behörighetsövertagande inte hade kommit från Åland.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax