DELA
© Nya Åland

Landskapet har fått rätt om groparna i Långbergsöda

Landskapsregeringen har gjort rätt gällande de provgropar som grävdes på privat mark på 70-talet.
Det slår Högsta förvaltningsdomstolen, Hfd, fast i och med att de inte prövar ett överklagande från markägarna.

Kulturministern Camilla Gunell (bilden) hoppas att konflikten nu är ur världen.


Problematiken i Saltvik Långbergsöda har funnits i över 30 år. I mitten av 70-talet grävde landskapet cirka 900 gropar på privat mark i syfte att göra utredningar kring bosättningarna från stenåldern. Enligt museibyråns dokumentation fylldes samtliga gropar igen efter ingreppen.
Men markägarna var inte nöjda och efter diskussioner med landskapet beslöts 1980 att markägarna själva kunde fylla igen groparna och sedan få ersättning, även för eventuella skador på trädens rötter. Några ersättningskrav kom dock aldrig.
I samband med ett fornlämningsärende som berörde markägaren Johan Mörn tog konfliken för tre år sedan ny fart då markägarna Klas och Erik Mörn, far till Johan, krävde ersättning för skador som groparna från 70-talet orsakat.
Landskapet var dock inte villigt att betala ut ersättning och hänvisade till beslutet från 1980, som ingen besvärade sig emot. Klas Mörn besvärade sig mot landskapsregeringens nya beslut och ärendet fördes till Hfd.


Dokument ger stöd
Nu har domstolen beslutat att inte pröva Klas Mörns besvär med motiveringen att Ålands landskapsregeringen inte med sitt beslut har avgjort eller ens kunnat avgöra ersättningsyrkandena i Mörns besvär. Landskapsregeringen får alltså rätt i att förhandlingarna avklarades 1980 och att något fel inte begåtts i och med de nya besluten.
Hfd beslutar också att Mörn inte ska få ersättning för rättegångskostnader i Högsta förvaltningsdomstolen.
Kulturministern Camilla Gunell (s) och överantikvarien Marita Karlsson anser att frågan är så viktig att de kallar till presskonferens för att informera om Hfd:s utlåtande.
– Det har funnits en bestående kritik mot hur landskapsregeringen har behandlat fornminnesfrågor. Nu har vi fått två dokument som visar att vi har gjort rätt, säger Gunell.
Det andra dokumentet hon syftar på är ett utlåtande från museiverket i riket som ger stöd till landskapsregeringens handläggning i ärendet.


Groparna – en myt
Camilla Gunell och Marita Karlsson är överens om att det är bra att saken har förts till domstol för prövning.
– Den här frågan om de icke igenfyllda groparna har känts som en myt. Vi har dokument på att alla ska ha fyllts igen. Självklart är vi inte felfria och vi hade 30 extraanställda som gjorde jobbet. Därför erbjöd vi också ersättning om det fanns gropar som inte var ordentligt igenfyllda, säger Marita Karlsson.
– En sak som gjort ärendet ytterligare knepigt att hantera är det faktum att Gunnar Jansson, som i egenskap av landskapets kanslichef på 70-talet och början av 80-talet ansvarade för ärendets formella korrekthet, nu företräder Mörn.
Camilla Gunell uttrycker viss förståelse för att markägarna har reagerat som de gjort.
– Känslan av intrång på ens egen mark är stark på Åland. Men hanteringen av ärendet har skett enligt den lag som finns. Fornminneslagen står över den privata äganderätten.


Tar nya tag
Stenhålderbyn i Långbergsöda har utvecklats i samförstånd mellan markägarna och museibyrån. Men nu har landskapsregeringen beslutat att dämpa den turistiska aktiviteten i området och istället använda byn i pedagogiskt syfte för skolungdomar.
– Konflikten har de senaste åren legat i vägen för ett fortsatt konstruktivt arbete kring stenåldersbyn. Men nu hoppas jag att de här åren blir en parentes, säger Camilla Gunell.
– Nu får vi ta nya tag och skapa samma goda anda som fanns på 90-talet, tillägger Marita Karlsson.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.ax