Läkarbristen värre än på länge
Läkarbristen inom primärvården är fortfarande markant. Till exempel i Godby ska det finnas 3 läkare – nu har man 80 procent av en hel läkare.
Nya Åland skrev om läkarbristen senast i maj 2008.
– Det är ännu värre nu, säger primärvårdschef Per-Arne Kling. Vi har väldigt få doktorer och ingen möjlighet att ge den service vi önskar och borde. Jobbigast är det för sköterskorna som inte kan dela ut läkartider.
Klings tjänst som primärvårdschef består av 20 procent praktiskt vårdarbete och 80 procent administration. I princip.
– Nu jobbar jag 90 procent i vården och 90 procent administrativt.
Det är ohållbart i längden och Kling är upprörd. Om han själv inte orkar med arbetstakten och blir borta från jobbet blir situationen om möjligt mycket värre.
Långa köer på kvällen
Belastningen på kvällstid har också ökat i och med läkarbristen. När det inte finns läkartider på dagen hänvisar man patienterna till kvällsjouren, vilket leder till högre belastning kvällstid. Folk köar i timmar och en redan trött läkare ska träffa patienter till sent på kvällen.
– Det är ett taskigt ekorrhjul, suckar Kling.
De tjänster som finns borde räcka till, problemet är att de inte blir besatta. I Mariehamn finns 10 tjänster och i Godby 3. För tillfället har man läkare på 4,5 av tjänsterna i Mariehamn och endast 80 procent av en hel i Godby.
– Då är det j-ligt svårt att få det att flyta. Är man sjuk får man hjälp, men vad är sjuk?
Kling säger att de som i grund och botten mår bra inte kan räkna med ett besök hos doktorn med den situation som är nu. Om man behöver få ett recept förnyat kanske man får det via ett telefonsamtal och får träffa doktorn först nästa gång. Kling hoppas på att situationen ska bli bättre.
– Gud förbjude att det ska hålla på för evigt.
I flera fall hänvisar man till den privata vården. Många intyg skrivs redan av privata läkare, men nu försöker man styra dem över till det privata i allt större utsträckning.
Glesbygd lockar inte läkare
Vad är orsaken till läkarbristen?
– Det är inget unikt för Åland. Det är svårt att få läkare till hälsocentraler i glesbygden.
Andra orsaker som är specifika för Åland är att det blivit ett stopp med tillförsel av AT-läkare sedan cirka ett år tillbaka. AT-läkare är ”nästan färdiga”. De har gjort en stor del av sin praktik.
– Det spelar en stor roll för oss eftersom de fungerar som vanliga läkare men har mer frågor och behöver handledning.
Sedan finns det olika orsaker som att vissa läkare gör sin randutbildning på andra sjukhus när de ska specialisera sig. Rörligheten bland läkare är stor, men det är nödvändigt att få erfarenhet från olika områden. En läkare som gör sin randutbildning i Sverige har bett som hjälp med hyran på Åland för att inte vara tvungen att betala dubbelt, men fått nej av ÅHS. Nu funderar läkaren på att flytta helt och hållet till Sverige.
Per- Arne Kling känner sig ledsen och besviken på de styrande i ÅHS.
– Vi springer i skiten hela dagen och får inte förståelse och stöd fast de i skrift säger att de ska satsa på primärvården.
Vädjar om tålamod
Ålands hälso- och sjukvård annonserar efter läkare allt som oftast, men det har inte löst läkarbristen. Lösningen blir att ta in hyrläkare för en viss tid, men de är dyra och blir inte effektiva förrän efter några dagars inskolning. Ofta vill de inte stanna mer än en månad.
Kling vädjar till ålänningarna att ha tålamod.
– Ibland kan någon ha gått med till exempel ont i magen ett halvt år och sedan bestämt sig för att ringa till läkare. Då resonerar man att NU ringer jag och NU vill jag ha tiden.
När det inte går att ordna kan personen bli aggressiv i telefon. Ibland har det till och med hänt att någon patient kommit till hälsocentralen och varit hotfull.
Lösningen är att få full bemanning. Nu annonserar man och använder alla sina kontakter för att få ihop läkare. Två AT-läkare är på väg till Åland före jul så en viss ljusning finns på primärvårdshimlen.
