DELA
© Nya Åland

Krafttag mot skarvar i riket

Nästa vår inleds sannolikt en systematisk decimering av skarvbeståndet på fastlandet. Den tilltänkta metoden är olja som stryks på äggen. Timo Asanti, överinspektör vid Finlands miljöcentral tycker att ålänningarna borde se över sin skarvbekämpning.
– Termen skyddsjakt är åt h-vete, antingen så jagar man eller så skyddar man, det går inte att koppla ihop.
Om regeringen följer miljöcentralens linje kommer de skärpta åtgärderna sättas in redan i vår. Vilka metoder som ska användas skall utredas under vintern men troligen kommer man att stryka olja över äggen. Enligt Timo Asanti skall arbetet ledas och koordineras av myndigheterna.
– Jag känner till det systemet mycket väl. Både i Danmark och i Sverige har man valt den här metoden och jag litar på deras erfarenhet. En skarv har i medeltal sex till tre ägg. Om man oljar alla äggen så märker fågeln det, men om man lämnar ett orört så lurar man fågeln.

Miljöministern beslutar

Det är Finlands miljöcentral som under vintern kommer att utarbeta en åtgärdsplan för hur man ska hantera det finska skarvbeståndet. De slutgiltiga besluten tas av miljöministeriet och miljöminister Paula Lehtomäki. Timo Asanti vill sätta igång med planeringen så fort som möjligt för att vara väl förberedd inför våren.
– Vi försöker åtminstone utnyttja hela vinterperioden för planering så vi har en jättebra plan för det kommande häckningsåret. Fåglarna kommer ju i mars månad.

Avskjutning skrämmer
Avskjutning är en metod som Timo Asanti ställer sig skeptisk till eftersom fåglarna främst bara skräms i väg, dessutom är de svåra att jaga. Att man på Åland tillåter skyddsjakt i förhållandevis stor omfattning menar han bryter mot EU:s fågeldirektiv.
– Ni har ju egen naturlagstiftning, men åtminstone borde ni följa EU:s fågeldirektiv. Termen skyddsjakt är åt helvete, antingen så jagar man eller så skyddar man, det går inte att koppla ihop. Och är det emot fågeldirektivet borde någon frivilligorganisation kontakta kommissionen eller EU-domstolen.

Skyddsjakten kvar
Men på Åland är det varken aktuellt att sluta med skyddsjakt eller gå in för en systematisk minskning av skarvbeståndet.
– Vi funderar inte på det i det här läget med tanke på att vi knappt har någon häckning här. Vi har valt att bevilja tillstånd för skyddsjakt, den jakten sker ju där man upplever att man har bekymmer, säger Marcus Nordberg, jaktförvaltare på Landskapsregeringen, och betonar att vi endast har två kända skarvkolonier på Åland medan man har många flera kolonier på fastlandet.

Intressant jämföra
Naturvårdsintendent Jörgen Eriksson tycker att man på Åland borde hålla den linje man valt. Att senare jämföra den fastländska metoden med den åländska linjen tycker han rent av kan bli intressant.
– Jag har lite svårt att tro på sån definieringsjakt. Det finns orsaker bakom att en art vandrar in. Så fort man sedan släpper på det så rusar dessutom stammen iväg igen. Från naturvårdssynpunkt är det bättre att förklara att skarven är ätlig, förklara att jakt kan tillåtas och sedan äta upp den.
– Men jag önskar dem lycka till. Själv ser jag inte skarvproblematiken som så allvarlig. Jag tycker att om vi på Åland har valt vägen med skyddsjakt, då ska vi också hålla den. Då kan det även bli riktigt intressant att jämföra med Finland under en längre tidsperiod. Att förstöra ägg kan nog se ut som en fördel på kort sikt, men på längre sikt är det mera värt att folk får upp ögonen för att det finns en födoresurs, dessutom kräver den metoden mindre insats från samhällets sida.

JOHN GRANLUND