DELA
© Nya Åland

Klumpsumma, jordförvärv och ÅHS nagelfors kritiskt

Landskapsrevisorerna har gått grundligt till väga och nitiskt synat landskapsförvaltningens agerande under 2008 på 21 punkter.
I går presenterades den digra luntan för massmedierna.
Anthonio Salminen har fungerat som landskapsrevisorernas ordförande. De övriga har varit Rolf Granlund (Åf), Sune Eriksson (Lib) och Monica Häggblom (C).
Den absolut viktigaste frågan för landskapsrevisorerna har varit att syna avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen, det vill säga hur väl klumpsumman har motsvarat verkligheten.
– Vi har tittat på den paragraf i lagen som talar om vilka omständigheter som ändrar klumpsumman. Tillsammans med finansavdelningen har vi nämligen kommit fram till att mycket har förändrats under åren 1993-2008, berättar Anthonio Salminen.


Förlorat mycket pengar
Enligt beräkningarna har Åland tappat 104 miljoner euro sedan 1993, det år staten införde nettoberäkningssystemet. Åland får 0,45 procent av inkomsterna i statens bokslut, men om staten har inkomster så syns de inte i budgeteringen.
– Vi har gått igenom olika områden och sett att Åland bör ta initiativ till en ändring av klumpsummeprocenten. Den här fråga tycker vi är väldigt viktig, inskärper både Salminen och Sune Eriksson.
Däremot väntar de sig inte omedelbara åtgärder.
– Ett stort utredningsarbete väntar och sådant tar tid. Men inom ett år bör landskapsregeringen rimligen ha hunnit sätta igång.


Borde ha sparat 2007
Landskapsregeringen får kritik av sina revisorer för att inte ha börjat dra ner på utgifterna redan 2007 när landskapet fick exceptionellt mycket tillbaka – 35 miljoner euro – i form av flitpeng. Orsaken var Chipsförsäljningen.
– Redan inför 2008 borde landskapsregeringen ha manat till försiktighet. I stället blev utgifterna 7 miljoner större än intäkterna 2008.


Bakläxa om jordförvärv
En annan stor fråga som landskapsrevisorerna tagit sig an är regelverket för jordförvärv och näringsrätt för juridiska personer, alltså för andels- och aktiebolag.
I april i år kom den parlamentariska kommitténs betänkande rörande samma område. Kommittén ville slå på bromsen för den utveckling som skett de senaste åren.
– Vi har gått igenom de beslut som landskapsregeringen fattat under de senaste åren och granskat hur regelverket tillämpas. Vår slutsats är att landskapsregeringen oftare än vad som har skett knyta villkor till jordförvärvstillstånden och också följa upp dem bättre än hittills för att kunna kontrollera om ett bolag behöver marken för sin verksamhet eller om det är ett sätt att kringgå lagen.


Klara villkor behövs
Revisorerna skriver att klara villkor måste fastställas och förutsätter att de brister som de pekar på, och som också lyfts fram i kommittébetänkandet, kommer att åtgärdas.
Också beträffande näringsrätten krävs rättning i ledet, framgår det.


Ingen handplockning
Utöver de större frågorna har revisorerna nagelfarit även mindre företeelser och kommit till följande slutsatser:
n Sättet att handplocka personal – som skett i några fall inom landskapsförvaltningen – får tummen ner. Jobb som ska pågå sex månader eller längre måste alltid lediganslås så att alla som vill har möjlighet att söka.
n Klara regler bör antas om hur förvaltningschefens tjänsteutövning ska granskas.
n Mera måste göras för att sjukfrånvaron ska minska. Särskilt gäller det Gullåsen.
n Landskapsregeringen måste hålla noggrann koll så att inte hyreshusbyggandet stagnerar när anslagen för bostadsproduktion har minskats.


Utred elkabel mera
n Följderna för elpriset för konsumenterna måste utredas noga innan beslut fattas om ny elkabel till Finland. Andra alternativ måste utredas.
n Åland bör vara representerat i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen så att landskapet inte går miste om skatteintäkter vid inflyttning.
n Bio Savoy-ärendet visar att regelverket för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör ses över så att ägarna behandlas lika enligt en tydlig och förutsägbar lagstiftning.
n Enda sättet att spara pengar inom skärgårdstrafiken är att ändra i turlistorna. Privatisering är en tänkbar väg och för tillfället överväger landskapsregeringen att bjuda ut Åva-Jurmotrafiken.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax