Jägarna betalar för sitt nöje – men får mycket tillbaka
Ålands drygt 4.000 jägare betalar i år sammanlagt drygt 120.000 euro för sina jaktkort till landskapsregeringen. Enligt jaktlagen ska pengarna betalas tillbaka till jaktvårdsföreningarna för viltvård och annat.
Det här vill landskapsregeringen ändra på.
När årets budget gjordes upp räknade landskapsregeringen med att de totalt 4.100 jägarna betalar in sammanlagt 123.000 euro för sina jaktkort. Den årliga summan för var och en jägare höjdes från tidigare 20 till 30 euro.
103.000 euro av totalsumman ska betalas tillbaka till jaktvårdsföreningarna under årets lopp. 20.000 euro togs undan för att täcka en del av landskapsförvaltningens kostnader för jaktadministration, det vill säga till att bekosta dels de inventeringar som gjorts och görs av sjöfågel inför ett eventuelt återinförande av vårfågeljakten, dels till en del av lönerna för jaktbyråns anställda.
Ingen diskussion än
Samtidigt skrev landskapsregeringen att avsikten är att jaktlagen ska ses över under 2010 med målet att överföra mera ansvar till jaktvårdsföreningarna och minska landskapsregeringens kostnader.
Sedan budgeten skrevs har ingenting sagts i offentligheten om lagändringen. Tvärtom – förra veckan fastställde näringsminister Torbjörn Eliasson (C) nya stadgar för Ålands 15 jaktvårdsföreningar och direktiven inför 2011 för hur föreningarnas funktionärer ska få ersättning av landskapet.
Det enda som ändrats i direktiven från är att mark och penni räknats om till euro och cent.
Betalt för möten
Så här ser listan ut:
På samma föredragning beviljades Sunds jaktvårdsförening 4.300 euro för inköp av självmarkerande viltmålsbana och Lumparlands jaktvårdsförening fick 1.320 euro för inköp av luftgevär för skytteträning. Pengarna togs från jaktkortspotten.
Tidningen Jägaren
De 103.000 euro som årets jaktkort inbringar ska enligt budgeten främst användas för jaktvårdsföreningarnas ordinarie verksamhet och skjutbanor, prenumeration på tidningen Jägaren och jägarförsäkring för alla jaktkortsinnehavare, viltvårdsprojekt med mera. En del av pengarna går till myndighetsuppgiften att dela ut älglicenser till jakträttsområdena.
Luftgevärsskytte, populärt bland ungdomarna, samt jägarexamenskurser för blivande jägare och stöd till Ålands jakt- och fiskemuseum är andra möjliga användningsområden för pengarna.
Fler gästjägare
Marcus Nordberg, jaktförvaltare på landskapets näringsavdelning, berättar att många föreningar inte tar betalt för till exempel styrelsemöten. Enligt honom har antalet jägare har hållits på en rätt konstant nivå under de senaste åren.
– Den åländska jägarkåren har minskat något på grund av att vårfågeljakten förbjöds, men i stället har gästjägarna blivit fler.
Han påpekar också att det inte är alla föreningar som ansöker om ersättning för styrelsemöten och dylikt.
Att Åland har cirka 4.000 jaktkortsinnehavare innebär att ungefär en femtedel av befolkningen över 15 år är jägare. Jakt är fortsättningsvis en syssla där männen dominerar.
