DELA
© Nya Åland

Inget hot mot förhållandet Åland-presidenten

Presidentens makt inom EU ska minska till förmån för statsministern enligt ett färskt förslag till ny grundlag i Finland. Gunnar Jansson (Lib) har fungerat som sakkunnig i den kommitté som gett sitt utlåtande om lagförslaget och han säger att reformen inte påverkar presidentens förhållande till Åland.
– Det hotet är avvärjt.
Den kommitté som tillsattes för att utreda en reform av grundlagen, den så kallade Taxellkommittén, har givit sitt utlåtande.
Lagtingets förste vicetalman Gunnar Jansson (Lib) har deltagit som sakkunnig i Ålandsfrågor. Kommitténs förslag går ut på att minska presidentens makt.


Avvek från upplägget
Påverkar det här förhållandet mellan Åland och presidenten?

– Nej, det hotet är avvärjt, säger Jansson. Upplägget var att det skulle påverka.
Den arbetsgrupp under justitieminister Tuija Brax (Gröna) ledning som beredde ärendet syftade till att minska presidentens makt så att det även skulle gått ut över Ålands självstyrelse.
– Det skulle ha inneburit väldigt stora systemskiften i självstyrelsen om presidentens roll i självstyrelsen tagits bort.
I uppdraget ingick att minska presidentens makt och att öka statsrådets.
– Hotet mot självstyrelsen var konkret och akut.


Tre hotbilder
Enligt Jansson fanns det tre hotbilder. För det första ville man ta bort presidentens möjlighet att begära utlåtande av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen när lagar ska stadfästas.
– Det betyder att presidenten begär att någon utomstående tittar om rikslagen stämmer överens med självstyrelselagen.
Den möjligheten skulle alltså bort, men Taxellkommittén behöll den rätten i sitt utlåtande.
För det andra ville arbetsgruppen ge riksdagen exklusiv behörighet till tolkningen av vad som överensstämmer eller inte med självstyrelselagen.
– Det tredje och mest brutala var att presidenten inte skulle få avvika från statsrådets förslag. Då skulle vi verkligen vara illa ute.


Folkvald president med makt
Men Taxellkommittén ansåg att med en folkvald president kan man inte minska presidentens makt så drastiskt som uppdraget var.
– Folket vill att presidenten ska ha makt och vi följde den logiken.
Nu ska förslagen till grundlagsreform behandlas av riksdagen och meningen är att reformerna träder i kraft om två år.

NINA SMEDS

nina.smeds@nyan.ax