DELA
© Nya Åland

I källarförrådet ligger blodet kvar

I går föll domen mot den 31-årige man som misshandlade en kvinna i Mariehamn nästan till döds i somras.
Själv är hon bara glad över att hon lever i dag.
Nya Åland följde med rättegången när den hölls i tingsrätten för ett par veckor sedan. Det som rullades upp inför rätta var en grym historia om våld och blod, och domen blev därefter: Tre och ett halvt års ovillkorligt fängelse för mannen som nästan slog ihjäl en kvinna som han överhuvudtaget inte kände.
Åklagaren hade yrkat på mellan tre och tre och ett halvt års fängelse. Mannen, med en poste restante- adress i Helsingfors, dömdes för dråpförsök, grovt frihetsberövande, stöld och för att ha tagit en bil.


Prydligt hem
Nya Åland hälsar på hemma hos kvinnan som vi kallar Lena men som i verkligheten heter något annat. Hon bor i en lägenhet på Parkgatan 24 – en ytterst prydlig och välstädad lägenhet där julpyntet redan är på plats.
– Men du skulle ha sett hur det såg ut här när jag kom hem från sjukhuset. Det var fullt av blod i badrummet och i resten av lägenheten. Mitt blod. Överallt.
Hon sitter vid köksbordet och bläddrar i domen som hon just hämtat ut från tingsrätten. Hon är nöjd med att mannen fick ett strängt straff och glad över att han har förpassats till häktet i Åbo för att vänta på att fängelsedomen träder i kraft.
Men hon känner sig ändå inte trygg, trots att staden förstärkt låsanordningarna på både ytterdörr och fönster. Rädslan har fått fäste och mardrömmarna går inte över.
– Jag sover med telefonen i näven.


”Tack ska du ha”
Hennes biträde under rättsprocessen ringer för att informera om domen.
– Tack ska du ha. Du gjorde ett bra jobb, säger hon.
Ersättningen för lidande, sveda, värk och kosmetiska men fastställdes till drygt 14.000 euro. Hon hade begärt nästan det dubbla.
En annan sak är sedan om hon får några pengar av mannen.
– Han har nog inga pengar. Men egentligen skiter jag i pengarna. Jag är glad att jag lever.
Egentligen hade hon velat att mannen skulle ha sinnesundersökts, men hon är ändå tillfreds med att tingsrätten inte gick med på det kravet från mannens biträde.
– Då hade det tagit väldigt länge innan domen hade kommit.
Läs mer i fredagens Nya Åland!

Annika Orre

annika.orre@nyan.ax