DELA
© Nya Åland

Hyresgäster ska få bättre villkor genom lagändring

Hyreslagen ändras så att den gynnar hyresgästerna, och landskapets pensionsfond blir en viktig aktör på bostadsmarknaden.
I framtiden blir det också möjligt att få stöd för köp av ”begagnade” bostäder.
De här och flera andra förslag finns i en rapport som ska ligga till grund för det pågående budgetarbetet. Arbetsgruppen bakom rapporten föreslår att hyreslagen ändras så att enbart skriftliga hyresavtal får ingås och att hyresvärden ska ha en uppsägningstid på sex månader redan från dag ett.
Enligt den gällande lagen är uppsägningstiden tre månader under de två första åren. Arbetsgruppen föreslår inte någon förändring för hyresgästerna, utan uppsägningstiden på en månad anses vara bra.
Eva Ringwall (s), som suttit med i arbetsgruppen, hade velat ha ytterligare ändringar i hyreslagen med i rapporten. Bland annat vill hon att hyresgästerna ska få rätt att pröva hyran i domstol.
– Då skulle man kunna komma ifrån ”fantasihyrorna”. Det finns många bostäder med höga hyror som är i undermåligt skick.


Stöd är nödvändigt
Gruppen har arbetat med förändringar i bostadspolitiken sedan mars 2005. Den största frågan i rapporten är den framtida bostadsfinansieringen. Det råder i gruppen enighet om att det ska finnas offentligt finansierade stödformer för bostadsbyggande även i framtiden.
– Näringslivet kräver att det finns bostäder så att de kan få hit arbetskraft, säger arbetsgruppens ordförande Britt Lundberg (c).
Det årliga behovet av bostäder beräknas till 280 stycken och gruppen anser att det behövs landskapsstöd för att målet ska nås.
När det gäller byggandet av hyresbostäder har gruppen tagit fram tre olika kategorier av stöd. Det första, kategori A, riktar sig kommuner och samfund med ett begränsat vinstintresse. Till dem ska det ges långfristiga lån och/eller räntestöd.
Villkoren som ställs är bland annat att hyrorna ska vara reglerade, att hushåll med låga inkomster ska ges förtur och att bostäderna ska vara hyresbostäder under lång tid.


Pensionsfondens medel
Kategori B riktar sig till privata affärsdrivande bolag. Räntestöden är kortfristiga, 10–15 år, och det ska vara möjligt för företagen att upphöra med att hålla hyresbostäder, förutsatt att räntestödet betalas tillbaka.
Kategori C riktar sig till bland annat kommuner som bygger bostäder för specialgrupper. Till dem ges stöd och lån som är fördelaktigare än dem i kategori A.
Arbetsgruppen anser att landskapsregeringens pensionsfond bör bli en viktig aktör på bostadsmarknaden. Cirka 10 procent av fondens kapital bör satsas på bostadsbyggande på Åland, enligt gruppens majoritet. Den biten har Peter Grönlund (fs) reserverat sig mot. Han anser att en större del av fondens medel bör investeras på den lokala marknaden.
– Nu flyter pengarna runt på internationella börser. Det skulle vara större samhällsnytta om de investerades här.


Enigt i mitten
Grönlund föreslår att 20-30 procent av fondens medel används till bostadsbyggande.
– Då kan de utgöra en större del av landskapets byggande. De medel som reserveras i landskapsbudgeten bör gå till specialboende.
En annan nyhet i gruppens rapport är att stödet till köp av den första egna bostaden utvidgas till att gälla även vid köp av begagnade hus. En förutsättning för att få stödet är att man har bostadssparat en viss summa varje månad i två år.
Förutom ovan nämnda personer ingår Jan-Erik Mattsson (c) i arbetsgruppen. Det är han som tillsammans med Lundberg utgör gruppens majoritet. Både Grönlund och Ringwall har lämnat in reservationer.
Vad är rapporten värd om regeringspartierna är oeniga?
– Till några delar är vi oeniga, men vi är eniga om den stora fåran i mitten, säger Britt Lundberg.
– Rapporten kan ligga till grund för kommande regeringsprogram, säger Peter Grönlund.

ANDERS SIMS

anders.sims@nyan.ax