Hur ser du på framtidens kommuner?
Vad prioriterar ålänningarna i en framtida kommunreform? Kommunförbundet står bakom den enkät som i höst skickas ut till två tusen personer.
– Det här kan bryta is i en debatt som många inte vill ta, säger styrelseledamoten Karl-Johan Fogelström (S).
Bränsle i nästa valkampanj eller riktlinjer i den fortsatta diskussionen om kommunreformer? Kommunförbundet hoppas att ålänningarnas svar kan användas till bådadera.
Åsubs utredningschef Katarina Fellman berättar om möjliga frågeställningar.
– När resurserna är begränsade och man inte kan få allt, vad är då viktigast att fokusera på? Är det kvalitet på service, är det tillgänglighet eller inflytande?
Debatten låser sig lätt om fokus läggs på antalet kommuner, säger Fellman. Istället vill kommunförbundet och Åsub lägga tyngdpunkten vid sektorernas organisering.
– Vad är det offentligas uppgift och vad kan skötas av andra?
Inställning till kommunen
Flera av kommunförbundets styrelseledamöter deltog i gårdagens presskonferens. Det är viktigt att medborgarna får vara med och göra den här prioriteringen, säger Anna Janson (Lib).
– De måste få ta ställning till vad kommunen ska satsa på och vad man kan lägga mindre krut på. Hur vill man fördela potten?
Lennart Isaksson (FS) tror att dagens kommuninvånare -särskilt de yngre- ser kommunen framför allt som en serviceproducent.
– De är inte ”vi” med kommunen.
Jörgen Strand (FS) håller med.
– För den som bor på Solberget spelar det mindre roll om barnet går i Vikingaåsen eller Strandnäs skola. Men man vill ha det så praktiskt som möjligt.
Försörjningsbörda
Det är inga små utmaningar som kommunerna står inför de kommande åren. Antalet äldre ökar i alla kommuner. 2008 var 25 procent av föglöborna över 65 år. 2020 är andelen uppe i hela 34 procent.
I Mariehamn går 18 procent av de kommunalt anställda i pension åren 2010 – 2015. Tio år senare är andelen uppe i 47 procent. Mönstret är detsamma i alla kommuner. Försäljningsbördan ökar.
– De yrkesverksamma ska betala inte bara för barnen utan också för de äldre som lämnat yrkeslivet, säger Katarina Fellman.
Kommunernas nettodriftskostnader har ökat reellt med 44 procent per invånare under en tioårsperiod medan skatterna har stigit med sju procent.
– Det kompenseras delvis av landskapsandelar, men inte helt, säger Fellman.
Därtill har skuldsättningen per invånare mer än fördubblats.
Storleken spelar roll
Det finns ett tydligt samband mellan driftskostnader och kommunstorlek, säger Katarina Fellman. Men det gäller inte alla områden. Äldreomsorg, hemvård och biblioteksverksamhet är några undantag.
– Organisationen av verksamheten är avgörande och kan kompensera för kommunernas storlek.
Undersökningen skickas ut till invånare i samtliga kommuner.
