Hon räddade springbrunnen
Birgitta Johansson (åf), ordförande i Mariehamns gårdsägareförening, har under sensommaren och hösten kämpat för att rädda den anrika springbrunnen i Stadshusparken.
Springbrunnen har nämligen varit nära att offras till förmån för det vattenkonstverk som skall uppföras med anledning av öspelen.
Att öspelen nästa sommar skall hedras med ett vattenkonstverk i stan har varit känt länge men få vet att den grupp som arbetar med frågan har slängt sina blickar mot springbrunnen i Stadshusparken. Ett av förslagen har varit att låta den gamla fontänen ge plats för ett modernare verk.
Springbrunnen utgör ett helt eget kapitel i Mariehamns historia. Redan på 1940-talet var stadsinvånarna eniga om att staden var värd en fontän och Mariehamns gårdsägareförening, som på den tiden stod för utvecklingen, bildade en fond för ändamålet. Men det skulle dröja ytterligare några år innan man kunde gå vidare med planerna.
Stort lån
År 1951 tillsatte man en springbrunnskommitté bestående av stadens dåvarande tongivare som till exempel direktörerna Runar Granlund och Carl Rundberg och sjökaptenerna Waldemar Höglund och Anton Häggblom.
Finansieringen sköttes genom ett för föreningen stort lån på 500.000 mark, flera donationer och en aktiv damkommitté som bland annat ordnade lotterier till förmån för projektet. Hugo Eriksson och Fritiof Lindholm ledde själva byggnadsarbetet där flera åländska leverantörer och företag var involverade.
I fara
Den 25 juni 1953 donerade föreningen springbrunnen till staden. Donationen togs emot av stadsfullmäktige med ordförande Tor Brenning i spetsen och tillställningen lockade mycket folk.
Mot den bakgrunden kan man förstå att håren reste sig i nacken på gårdsägareföreningens ordförande Birgitta Johansson då hon hörde att föreningens gamla donation var i fara.
– Jag blev redan i somras tillfrågad om föreningen hade något emot att man gör ändringar i springbrunnen, säger Johansson.
– Jag svarade att det naturligtvis beror på vilka ändringar som görs.
Till stadsbilden
Birgitta Johansson berättar att hon snart förstod att det fanns planer på att helt ersätta den gamla fontänen med det vattenkonstverk som skall resas till öspelen.
– Jag protesterade naturligtvis och det har också alla de, som jag har berättat om planerna åt, gjort. Alla vill ha kvar den nuvarande springbrunnen, den hör till Mariehamns stadsbild.
För kort tid sedan bjöds Birgitta Johansson till ett möte där förslagen till öspelskonstverk visades.
Stor svamp
– Jag fick veta att konstnären Jonas Wilén hade vunnit tävlingen med ett vattenkonstverk som är som en stor svamp. Förslaget som lades fram var att man skulle bygga ett nytt stort betongfundament där den nuvarande springbrunnen är och placera svampen på det, berättar Birgitta Johansson.
– Jag har absolut ingenting emot Wiléns förslag, det är ett fint modernt konstverk. Men att offra den anrika springbrunnen, som stilmässigt passar in i miljön framför Soncks byggnad, kunde jag bara inte gå med på. Det finns andra platser där Wiléns konstverk kan stå!
Inte aktuellt
Birgitta Johansson har inte legat på latsidan sedan dess. Stadens ledning har fått åtskilliga samtal och det resulterade i att det inte längre är aktuellt att placera Wiléns svamp på den nuvarande springbrunnens plats.
Åtminstone inte inom den grupp som arbetar med frågan.
– Vi kommer inte att föreslå den platsen inför stadsstyrelsen, säger Donny Isaksson (ob) som är ordförande för den grupp som staden har tillsatt för att ta fram en öspelsfontän.
Listat alternativ
Enligt Isaksson har gruppen nu ett annat förslag som nästa vecka kommer att läggas fram till stadsstyrelsen. Vilken plats det förslaget handlar om vill han inte säga eftersom gruppens protokoll ännu inte har justerats. Alla turer kring öspelskonstverket finns i en utredning som blir officiell i och med att den kommer upp i stadsstyrelsen.
– Vi har bara listat all de tänkbara alternativ som är lämpliga och de är faktiskt inte så många i Mariehamn, säger han då han får frågan varför gruppen överhuvudtaget har fört fram just den nuvarande springbrunnens plats som ett alternativ.
Det blir alltså stadsstyrelsen som tar ställning till var det nya konstverket slutligen kommer att placeras.
