Högre byggrätt än planen, mindre yta än önskemålet
Det planerade nybygget på Södragatan 18 får inte bli större än 685 kvadratmeter – 100 kvadratmeter större än stadsplanen medger och 100 kvadratmeter mindre än tomtägarens tidigare förslag.
Det beslöt stadsplanennämnden vid sitt möte i onsdags.
Frågan om exploateringen av tomten vid den kulturhistoriskt värdefulla gatan har manglats i olika omgångar sedan i somras. Tomten ägs av Veronica Häggblom som vill bygga ett hus med 15 bostäder för Ålands omsorgsförbunds behov för personer med funktionshinder innanför gatuhuset som byggdes 1877 och som är k-märkt.
Tomten har sedan tidigare en byggrätt på 575 kvadratmeter. Fastighetsägaren ville från början höja den till 1.500 kvdratmeter men förslaget stötte på motstånd i stadsplanenämnden som utarbetade ett nytt förslag med en byggrätt på 800 kvadratmeter.
Grannprotest
Grannar och närboende protesterade mot förslaget och ansåg att huskroppen – eller egentligen huskropparna – skulle bli alltför dominerande både till ytan och höjden.
Efter det omarbetades förslaget ännu en gång så att man kom ner till 685 kvadratmeter. Samtidigt sänktes takhöjden så att endast huskroppen längst in på tomten är en halv våning högre än generalplanen tillåter.
Fastighetsägaren godtog förslaget och skriver i sin ändringsansökan att utgångspunkten är att så lite som möjligt av gårdsplanen ska asfalteras.
Max fyra bilar
En annan omständighet som grannarna nämnt är behovet av parkeringsplatser. Man befarar att de sex parkeringsplatser som ritats in på gården inte räcker. Omsorgsförbundet har därför utrett behovet och kommer fram till att det totala behovet av bilplatser är maximalt fyra.
Stadsarkitektkontort har begärt utlåtande från både landskapets museibyrå och stadens kulturnämnd.
Landskapsantikvarie Viveka Löndahl och överantikvarie Elisabeth Palamarz påminner om att en generalplan – den senaste delegeneralplanen för Mariehamn fastställdes 2004 – ska styra markanvändningen och byggandet och bland annat värna om natur- och kulturvärden. Ett huvudmål i planen är, påpekar de, att vårda och utveckla innerstadens historiskt och arkitektoniskt värdefulla karaktär.
Många k-hus
De konstaterar att den aktuella, västra delen av Södragatan har de flesta k-märkta byggnader inom den mest skyddsvärda, ursprungliga rutnätsstaden mellan Nygatan och Skillnadsgatan. Alla bostadshus och en del gårdshus är k-märkta eller kunde k-märkas vid den här delen av gatan. En del av gatuhusen är över hundra år gamla och har rötter i de första stadsplanerna från 1869 och 1871.
Här finns – tillsammans med empirepokens öppna och luftiga stadsbild – alltså de särskilda värden som stadsplaneringen ska värna om, konstaterar de.
Skapar prejudikat
Men på senare tid har k-märkningsbeslut ändrats eller till och med lyfts bort, ofta med markägarens önskan om exploatering som huvudorsak. Allt fler skyddsvärda kulturmiljöer i staden förtätas när byggrätterna utökas och den mest skyddsvärda kärnan krymper och splittras, skriver de.
Genom att myndigheterna tillåter avvikelser från skyddsbestämmelserna skapas prejudikat och följden blir med tiden ett kraftigt utarmat byggnadsarv i staden – och så lär situationen på Södragatan också utvecklas om undantagsförfarandet fortsätter. Men att en del gårdstomter tidigare exploaterats hårt gör det tvärtom ännu viktigare att bevara de ännu orörda gatumiljöerna, skriver de och avslutar med att konstatera att en överskridning av byggrätten kommer att ske på de kulturhistoriska värdenas bekostnad och i strid med generalplanens intentioner.
Också kulturnämnden pekar på risken med prejudikat.
Förslaget ska nu ställas ut i 30 dagar. Om inga anmärkningar lämnas in går det till stadsstyrelsen.
