DELA
© Nya Åland

Hk vill ha mer utländsk arbetskraft

När Ålands handelskammare nyligen presenterade sin affärsplan för Åland påpekade man hur viktigt det är att söka arbetskraft utanför landskapet.
Redan nu finns det mycket utländsk arbetskraft i de åländska företagen.
I Ålands handelskammares affärsplan för Åland skriver man att nettoflyttningen till Sverige har varit negativ under flera år.
– Detta medför att Åland har en ”brain-drain” och en arbetskraftsutvandring till Sverige. Åland har sedan en längre tid gått miste om en tredjedel av varje ungdomsgeneration. Denna måste i huvudsak kompenseras genom inflyttning, anser handelskammaren.
I vintras ordnade handelskammaren, tillsammans med AMS, en kurs för företag som anställer utländsk arbetskraft. Ett av företagen som deltog var Transmar.
– I dagsläget har vi inte så många anställda utifrån, men det är säkert något som blir mer aktuellt framöver. Därför är det bra att ta reda på vilka regler som gäller, säger vd Kjell Clemes.
Clemes berättar att Transmar i dag har några anställda från Tyskland och Sverige. Tidigare har man också haft personal från Thailand.
– Vi har anställt folk utifrån eftersom det råder brist på arbetskraft, särskilt på chaufförssidan.
Hur skulle ni klara er utan utländsk arbetskraft?
– Hittills har det gått på något sätt, men det blir nog svårare framöver.


Bekantas bekanta
Brändö bygg är ett annat åländskt företag som redan anlitar arbetskraft utifrån.
– I dag är vi tio anställda i företaget, och hälften kommer utifrån, från Estland och Rumänien, berättar vd Stefan Thörnroos.
Thörnroos berättar att de som jobbat längst hos honom har varit här i hela fem år.
– Det har varit problem att få tag i arbetskraft lokalt. Genom bekantas bekanta har vi fått kontakt med arbetare utifrån.
Även fruktodlaren Kristian Karlsson i Tjudö anlitar utländsk arbetskraft, främst letter och rumäner.
– I år har vi som mest haft tolv anställda här på samma gång, det var under äppelsäsongen, berättar han.
Karlsson konstaterar att det är svårt att få tag i ålänningar som vill arbeta med fruktodling.
– Det finns för få som är arbetslösa, och de flesta som söker jobb vill ha ett heltidsjobb, och vi kan inte erbjuda arbete året runt.
Karlsson är mycket nöjd med sin utländska personal. Han säger att de flesta är väldigt duktiga, och han skulle gärna se att myndigheterna gjorde mer för att skapa bra förutsättningar för utländsk personal.
– I dag måste de betala 35 procent i källskatt. De skulle få mer pengar i handen om de betalade vanlig inkomstskatt. Vi gör vad vi kan, men sist och slutligen hänger det mycket på myndigheterna.


Ingen exakt statistik
Exakt hur mycket utländsk arbetskraft det finns på Åland i dag är oklart. Den mest exakta siffran Nya Åland har fått tag på är antalet källskattekort som getts ut i år. Källskattekort ges till personer som kommer till Åland för att arbeta och som stannar i högst sex månader. Hittills i år har skattebyrån gett ut 880 sådana källskattekort. Under fjolåret gav man ut drygt 920 stycken.
– Men till dem räknas även artister och andra som kommer hit för att göra ett uppträdande, personer som kanske bara stannar en dag, säger skattedirektör Raija Aller Mattsson.
På Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) känner man inte heller till någon exakt siffra. I stället hänvisar man till polisen, som beviljar uppehållstillstånd.
– Det är en svåröverblickbar fråga. Eu-medborgare som stannar mindre än tre månader behöver till exempel inte alls söka uppehållstillstånd, säger Klara Eriksson på polisen.
Ålands statistik- och utredningsbyrå har inte heller några exakta siffror att komma med. Med hjälp av enkätundersökningar som riktats till drygt 1200 personer som flyttade från eller till Åland under perioden 1990-2006 kan man konstatera att det främst är baltiska medborgare och andra utomnordiska medborgare som stått för invandringen under 2000-talet. Men vilka som kommit till Åland för att arbeta, och inom vilka branscher de fått jobb, det är oklart.

MALIN LUNDBERG