DELA
© Nya Åland

Helt rätt med hetvägg

Att äta fastlagssbulle hörde till frossandet under fastlagen.
I morgon, tisdag, är det dags.
Hetvägg, ursprungligen kumminbeströdda vetebullar, troligen i kors- eller kilform, var ett ålderdomligt festbröd som var en del av den ”vita” fastematen bestående av mjöl- och mjölkmat.
Hetvägg kom till Sverige från Tyskland och ordet hetvägg kommer från tyskans ”heisse wecken” som betyder varma kilar.
Detta berättar tf kyrkoherde Kent Danielsson som skrivit om fastlagen och fastan. En del av artikeln publicerades i fredagens tidning. Uppgifterna är hämtade från Nordiska museet.

Blå måndag
Fastlagen – det är tre dagar före fastan, fastlagssöndag, blå måndag, som alltså är i dag, och så vita tisdagen/fastlagstisdagen/fettisdag i morgon.
På onsdag, askonsdagen, inleds själva fasta, 40 vardagar fram till påsk.

Hetvägg
Under 1700-talet betecknade hetvägg en rund vetebulle med fyllning som serverades simmande i varm mjölk i skål eller djup tallrik.
Hetvägg serverades även vid hovet. Den svenske kungen Adolf Fredrik åt en sådan på den ödesdigra fettisdagskvällen den 12 februari 1771. Efter en måltid bestående av ostron, hummer, surkål och hetvägg, föll han ihop och dog.
Skalden Johan Gabriel Oxenstierna ansåg därefter att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. Så blev det nu inte.
Förr var hetvägg en maträtt hårt knuten till fettisdagen, dagen före fastan. Från 1800-talets mitt är den gängse beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle.

Tures temlor
Hetväggens fyllning har varierat. Mandelmassan nämns redan 1833 i Årstafruns dagbok.
Det görs gällande att det var en gotlandskonditor som började med vispgrädden efter första världskriget.
En känd fastlagsbulleätare är privatdetektiven Ture Sventon i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1940- och 1950-talen. Sventon intar ”temlorna” torra till kaffet året runt. (ka-f)