Hårdare tag mot avloppsbolag
Vad gör Norra Ålands avloppsvattenbolag om ledningen som lagts ut på fel ställe i Färjsundet blir skadad? Hur görs det rent praktiskt så att avloppsvattnet hindras från att rinna ut i sundet?
Det vill landskapsregeringen ha svar på.
Sjöfartsverket kan inte begära att avloppsbolaget flyttar ledningen, framgår det i ett utlåtande. Verket anser att avloppsbolaget bör kunna visa landskapsregeringen – som är tillsynsmyndighet – vilka åtgärder man tänker ta till för att undvika att miljön skadas om avloppsledningen drabbas av skada som orsakas av att ett fartyg tvingas ankra i allmän farled.
Avloppsbolaget har svarat att alla pumpstationer längs ledningen är utrustade med övervakningssystem som via radiolänk går till en övervakningsdator i Finströms kommuns byggnadskontor i Godby. Eventuella larm går direkt till datorn och till utvalda mobiltelefoner. Avloppsbolaget och delägarkommunerna har har beslutat om jourtjänst för att övervaka driften.
Ansvarar för skada
Landskapsregeringens uppfattning är att ledningen inte lagts på det sätt som anges i miljötillståndet, men medger att det finns en viss tolkningsmån. Landskapsregeringens slutsats är att avloppsbolaget med stor sannolikhet måste ta ansvar för all skada, också gentemot tredje part, ifall fartyg tvingas nödankra i området. Därför rekommenderas avloppsbolaget att flytta ledningen så att den korsar farleden i norr i en betydligt rätare vinkel och efter det dras så långt västerut som möjligt utanför farledsområdet.
Landskapsregeringen vill också ha en mera uttömmande utredning om hur avloppsbolaget tänker göra om ledningen börjar läcka. Det räcker inte med att bara upptäcka ett läckage – det måste också finnas en plan för hur man hindrar avloppsvattnet från att rinna ut i Färjsundet, heter det.
Svar på frågor
Därför uppmanas avloppsbolaget att lämna in en omfattande handlingsplan där svar ges på följande frågor:
Kan straffas
Landskapsregeringen uppmärksamgör avloppsbolaget, där regeringsledamoten Runar Karlsson (c) är styrelseordförande, på att den som bryter mot något villkor i miljötillståndet kan dömas till böter eller i värsta fall till fängelsestraff.
