DELA
© Nya Åland

Här kommer räddningen!

Nu varnar sjöbevakningen för svaga isar. Men man ser folk röra sig på bland annat Slemmern.
Hur ska man vara utrustad på isen? Vad händer om man går igenom den? Vad finns det för räddning?
Det har Nyan tagit reda på.
Det har varnats lite varstans för att isarna kan vara svaga och förrädiska. Trots det verkar folk inte oroa sig nämnvärt över att röra sig på dem. Brandmästare Patrik Lindberg vid Räddningsverket menar att det kan variera en hel del både mellan olika vatten och även i ett och samma vatten men att man nog ska vara uppmärksam.
På Slemmern lägger sig isen relativt fort medan den på andra håll kan ta mycket längre tid på sig. Om det till exempel är strömt i vattnet har isen mycket svårt att få fäste ordentligt.
Andra saker som kan vara värda att tänka på är att det ofta är svagare is nära land eller väldigt långt ut.


God kännedom viktigt
Patrik Lindberg påpekar bland annat att en väldigt viktig sak är att man bör ha god kännedom om vattnen när man ska bege sig ut på isen.
Han anser dock att de allra flesta ålänningarna nog har god koll på vattnena de rör sig på och att det antagligen har mycket att göra med att vi ständigt är nära inpå vattnet.
Dessutom tror han att vi får kunskap om vattnen och isarna via de äldre generationerna som sett hur det varit genom åren.


Mycket att tänka på
Om man rör sig ute på isen bör man som privatperson tänka på en hel del saker förutom att man ska känna till förhållandena.
Man ska bland annat ha med sig isdubbar och en vattentät påse med extra kläder. Klädpåsen kan också , förutom att man har torra kläder att ta på sig när man kommit upp ur vaken, fungera som en flytkudde.
Dessutom bör man ha med sig en ispik eller en yxa så att man med jämna mellanrum kan kolla isens hållbarhet, tipsar Lindberg.
Man ska heller inte ge sig ut på isen ensam eftersom man då inte har någon chans till riktigt snabb hjälp. Varje sällskap som beger sig ut på isen borde dessutom alltid ha något slags lina med sig så att man kan kasta den till personen som gått genom isen. Det medför också en mindre risk för att flera ska trilla i.


Väl utrustade
När ett larm kommer till Räddningsverket rycker de givetvis ut direkt. När de kommer till platsen för olyckan är det första de gör att skicka ut en ytbärgare, antingen till fots eller simmande, beroende på hur olycksplatsen ser ut.
Är ytbärgaren tvungen att simma fäster man också en lina på honom för att kunna dra in honom vid en nödsituation. Ytbärgare har på sig grodfötter eller broddar på fötterna och en vattentät dräkt. Man behöver inte ha någon flytväst eftersom dräkten i sig kan bära två personer.
Medan den första ytbärgaren tar sig ut tar resten av manskapet ner kälken och gör den redo. Den bär upp till 300 kg och kan även användas som en kanot om man sitter på den och paddlar.
En annan ytbärgare tar med sig kälken ut, man försöker få upp personen i fråga på den, och sedan drar de ur personalen som är kvar på land in den. Linan som sitter fast i kälken är 300 meter lång. Att man har folk på land för att dra in kälken beror på att ytbärgarna kan ha blivit uttröttade av arbetet i vattnet.
Räddningsverket har också dykarmöjligheter, men kälken är det snabbaste alternativet.

JENNY SINDÉN, praktikant

jonas.edsvik@nyan.ax