DELA

Haga kungsgårds marker odlas för maximalt miljöstöd

När Haga kungsgårds 75 hektar åkermark bjöds ut till hugade arrendatorer 2002 ställde landskapsregeringen som villkor att markerna skulle odlas ekologiskt för att få ut fler produkter på marknaden.
Men villkoren var alldeles för vaga.
Nyan berättade förra veckan att så kallade naturvårdsåkrar, en ny miljöstödsform från och med i år, breder ut sig allt mer.
Enligt Ab Lantbruks vd Kaj Rosberg minskar arealen odlad spannmål med cirka 400 hektar på grund av den nya stödformen. Tf landskapsagronom Sölve Högman hävdade dock att jordbrukarna inrättar stödberättigade naturvårdsåkrar på svårodlade och otillgängliga tegar, alltså sådana som redan tidigare inte användes för att få fram säljbar gröda.


Största gården
Men också en stor gård som Haga kungsgård i Saltvik, med drygt 76 hektar åkermark som i alla tider brukats och som ägs av landskapet, satsar i dag på improduktiv odling. Det man satsar på – och får miljöstöd för – är vårryps, flerårig ensilagevall, flerårig betesvall, naturbete och skogsbete. Grödor för försäljning, än mindre mat för människor, produceras inte.
Det anmärkningsvärda är att landskapsregeringens krav när det nuvarande tioårsarrendet ingicks 2002 var att all odlingsmark på landskapets kungsgårdar ska användas för ekologisk odling. Syftet var att öka utbudet på ekologiska och närproducerade produkter på marknaden.
Sölve Högman berättar:
– Det här sattes som villkor vid alla arrenden, även för Haga kungsgård. Men det fanns sedan gammalt en tradition – ett slags hembudsklausul – enligt vilken den tidigare arrendatorn fick möjlighet att möta det högsta anbudet.
I samband med arrendeteckningen beslöt landskapsregeringen att behålla hembudet och den tidigare arrendator Hans Mattsson fick bjuda över det högsta budet.
– Men Hasse var inte så intresserad av ekologisk produktion och valde i stället att driva gården för att optimera miljöstödet och odlar mest grönträda.
Läs mer i papperstidningen!

Annika Orre