Gunnar återskapar sin pappas båt
När Gunnar Silander bestämde sig för att köpa och rusta upp den båt som hans far transporterade mjölk i under 1960-talet ruskade folk på huvudet och undrade om han var riktigt klok. Somliga erbjöd honom tändstickor.
– Finns det ett lätt och ett svårt alternativ väljer jag det svåra, skrattar han.
Marina II heter hon, den 11,3 meter långa och 3,2 meter breda snipan som ligger och guppar tryggt vid båthusen invid platsen för den gamla ångbåtsbron på Kumlinge. Hon byggdes 1954 i Fredrikshamn av bland andra Seppo Suurnäkki och användes ursprungligen av ett träförädlingsföretag för att bogsera i land ädelträ från fartyg som inte rymdes vid kajen. År 1960 köpte Sverker Silander båten. På 1950- och 1960-talet hade han hand om mjölktransporten från Kumlinge till mejeriet på fasta Åland, och skaffade båten med syftet att transportera mjölkkannor.
Enormt projekt
Men i slutet av 1960-talet, närmare bestämt 1967, tog en annan båt över mjölktransporterna, och Sverker Silander sålde Marina II. Tre ägare senare är nu cirkeln sluten. För tre år sedan funderade Gunnar Silander klart och köpte den forna mjölkbåten från den dåvarande ägaren i Pargas, och ifjol sjösattes den för första gången på mer än tio år.
– Den förra ägaren hann inte med att sköta om båten. Den var ett vrak som stod sjövåt under en läckande presenning, berättar Silander och tillägger att han sedan 2011 då han började renovera har lagt ner tusentals timmar på projektet.
Läs mer i fredagens Nya Åland.
